Utan tvifvel vore det en väsentlig förbättI ring af borgareståndets representation om endast denna förändring kunde vid nästa riks.I dag vinnas, hvilket väl bör komma att hufvudsakligen Lero af borgareståndet sjelft. Detta stånd har under de sednaste 20 årens ;I riksdegar vid de flesta tillfällen representerat I den frisinnade, upplysta och lugnt handlande -Å medelklassen, och säkert skulie detta i än högre grad blifva händelsen om ståndet komme att representera icke blott magistraten och : borgerskapet, utan städernas samtliga sjelfberoende invånare, som icke tillhöra annat riksstånd, hvarigenom jemväl säkert borgareståndets anseende och inflytande ännu mer skulle höjas utöfver något annat stånds, I samma mån som det derigenom så till säT gandes upphörde att vara — stånd. I Sedan vi sålunda förutskickat några betraktelser öfver den till slutlig behandling vid förra riksdagen förekomna vigtigaste konstitutiva fråga, vilja vi i korthet redogöra äfven för de öfriga. i 3 Således hafva samtliga Rikets Ständer beslutat och Kongl. Maj:t bifall fölfande ändringar i grundlagen, nemligen: 1. Ett sådant tillägg i 28 6 R. F.; hvarigenom stadgas, att det må vara konungen obetaget att, efter vederbörandes hörande eller uppå deras framställning, till lärarebefattningar vid universiteterna, de teologiska läraretjensterna likväl undantagna, såsom ock till lärareoch andra beställningar vid andra inrättningar för vetenskap, slöjd eller skön konst, äfvensom till läkarebefattningar, kalla och befordra äfven utländske män af utmärkta : förtjenster och de der den rena evangeliska läran bekänna. 2. Sådana ändringar i 53 och 70 regeringsformen samt 31 riksdagsordningen, hvarigenom Bevillningsutskottet, som det hittills ålegat att, utan föregången remiss från stånden; opåmint vid hvarje riksdag uppgifva grunderna för bevillningens fördelning och författa förslag till dess utgörande, hädanefter endast skulle åligga att bereda alla från stånden remitterade frågor, som angå förändring uti föreskrifterna om bevillningens utgörande, att förslagsvis, enligt de särskilda bevillningarne, beräkna de blifvande inkomsterna, och att, sedan siatsverkets behof blifvit utredda och bestämda, opåmint föreslå sättet för bevillningens ökande, om det erfordras, eller för dess minskande, om sådant kan ega rum, ock, i sammankang dermed, till Rikets Ständer afgifva förslag till bevillningsstadgar. Utskottet må derjemte uti bevillningsfrågor föreslå hvad det anser billigt och nyttigt. Anm. Genom denna förändring är vunnet, att bevillnigsuotskottet icke såsom hitintills har det orimliga åliggandet att för hvarje riksdag utarbeta förslag till ny bevillningsförordning, ny tulltaxa, ny bränvinsbränningsförfattning och ny charts sigillate förordning, utan komma, som-sig bör, hädanefter försrdringarne att bero på derom dels inom riksstönden dels inom sjelfva utskottet väckta förslag. 3. Den väsentliga ändring i 71 regeringsformen, att då frågor om skiljaktighet riksstånden emellan om bevillningens grunder, sätten af deras tillämpning och bevillningens fördelning till utgörande m. m. hitintills blifvit öfverlemnade till afgörande i förstärkt statsutskott, så kommer hädanefter, derest samtlige riksstånden sig icke förena om grunderna för någon bevillning, sättet för deras tillämpning eller bevillningens fördelning, saken att afgöras af bevillningsutskottet, förökadt till ett antal af 30 af hvarje stånd, på det sätt 73 riksdagsordningen föreskrifver. Anm. Det hittills varande förhållandet, eller att 36 af statsutskottets ledamöter, hvilka icke behandlat bevillningsfrågorna, likväl i de flesta fall kommit att slutligen afgöra desamma, hvaremot bevillningsutskottets ledamöter ganska ofta, åtminstone hvad ridderskapet och adeln beträffar, varit uteslutna från det förstärkta statsutskottet, har, som enhvar kan finne, medfört särdeles mänga olägenheter och ganska ofta föranledt märkbara inkonseqvenser i bevillningslagstiftningen, särdeles hvad tulltariffen beträffar. Genom det nu införda stadgandet komma dessa olågerheter att ondvikas, äfvensom antalet af de s. k. förstärkningskarlarne minskas från 21 till 18 af hvarje stånd. Det myckna krångel, som kan uppstå med den nuvarande lydelsen af 71 , och hvilket bland annat varorsaken till bondeständets försök vid den nyss förflutna riksdagen att sönderbryta bränvinsfrågan, kommer äfven numera att upphöra efter antagandet af den nya förenklade redaktionen, som borttsgit de förvillande föreskrifterna i detta hänseende. 4. Den ändring i 43 riksdagsordningen, angående s. k. sammansatta utskott, att då det hitintills berott på utskotten sjelfva att öfverenskomma att till vfverläggning om något ärende sammanträda antingen in plenis eller genom deputerade, så har nu blifvit stadgadt att, derest ärende varder af något ;riksstånd till flera utskott remitteradt, eller ett utskott anser nödigt att till öfverläggning af något ärende af vigt med annat eller an. ;dra utskott sammanträda; då skola från hvardera af de utskott, som till sådan gemensam öfverläggning sammankomma böra, två ledamöter af hvarje stånd dertill utses, Fir. 1e8 förstärkning nödig, kan detta antal ökas ned ytterligare 2:ne ledamöter af hvart stånd rån hvarje af de utskott, som. skola gemenamt behandla ärendet. Äfven har det nya tadgande influtit, att sålunda sammansatt tskott må ega rätt att betänkande i frå an ll Rikets Ständer afgifva, utan att utskottens friga ledamöter deri taga del, Anm. Härigenom vinnes det änd. ansatta utskotten blifva, till visat dd Semlons bn andling, mindre besvärligt talrika än hitintills. Utom det ofvan omförmälda s. k. Lagerjelkska representationsförslaget, hafva fölande, från 1851 års riksdag hvilande grundgsförslag blifvit af Rikets senast församlade tänder afslagna, nemligen: a) tillägg till. 28.5 Reg. Formen, angånde naturalsation af utländske män, afslaget f ridd. och adeln och presteståndet. b) Förslag till ändring af566R. F. och 49 iksd. Ordn., angående rättighet för :24, af tåndets närvarande ledamöter att utan remiss edlägga något af riksdagsman väckt förslag, fslaget af samtlige riksstånden. c) Om det tillägg i 59 R RR ac 9