Aftonbladet – 11 januari 1855, sida 1

brinnande ögon voro fästade på en däm sova just nu inträdde i salen och hvårs utiderbara skönhet öfverallt framkallade ett sörl af bifall och förvåning. Denna dam vär generalkommissariens vid marinen maka, grefvinnåt Lapuschkin, ur hvars familj cxar Peter der stores första gemål, den sköna Eudoxia Låt puschkin var utgången. Ännu skönare än Eudoxia var Eleonora Lapuschkin. En oändlig förtrollning af ungdom och älskvärdhet, af mod och energi låg -utbredd öfver detta regelmässigt sköna ansigte. Hennes drag voro en Hebes och gestalten en Junos; när hon skrattade och den dubbla raden af perlhvita tänder blef synlig, var hon oemotståndligt tjusande; när hon allvarsamt blickade med sina stora mörka ögon fulla af höghet och själfullhet, då hade--man velat sjunka till-hennes-fötter och tillbedja henne. Man hade ofta gjort en -jemförelse mellan grefvinnan Lapuschkin och prinsessan Elisabeth, och likväl kunde ingenting: gifvas. mer olika än dessa tvenne -skönheter...Elisabeth var en -helt och hållit jordisk, yppig, lidelsefull och ungdomligt glödande skönhet. Eleonora deremot en kysk, upphöjd, ren och jungfrulig skönhet; man älskade Elisabeth, man tillbad Eleonora. Prinsessan :hade länge: ha-: tat den unga grefvinnan -Lapuschkin och i tysthet-kallat henne sin rival. men att hori-nu verkligen skulle blifva -en rti.al hos hennes älskare, detta uppfyllde Elisabeths hjerta med vrede och kom hennes ögon att flamma och hennes blodggatt svallamedh rasande häfighet.StirrElde, liksomAlexis Räzumovsky, hade äfven hon fästat sina -blickarpå-grefc vinhan, hvilkenjokunnig-om och icke anande: denna dubbla beskådning, stod gläd ovh -okonstlad i kretsen af sina talrika -beundrare och vänners sosje Anna Leopoldowna, som följde prinsessans blick, blef varse den sköna Läptschkin och sade helt öppenbjertigt och ätah ätt fänik Elisabeths lätt sårade fåfäfiga :stcke sKht; Eleonora Lapuschkin är en underbart skön