Aftonbladet – 10 januari 1855, sida 2

Article Image
relse icke ännu varit tillräckligt kända och pröfvade, är af alla det lättast vederlagda, enär det stadgande i berörde författning, som bestämmer enhällighet såsom vilkor för reformens verkställbarhet, haft den lätt förutsedda följd att verkningarne blifvit inga. Sedan vi sålunda sökt visa att farhågorna för de kostnader och besvär, som skulle vara förknippade med det nya systemets införande, äro öfverdrifna, torde det ej vara ur vägen att kasta en blick på de kostnader och besvär som i sjelfva verket varit, äro och blifva en följd af det gamla systemets vidhållande. Efter en ingalunda hög beräkring lärer kunna antagas, att under närvaranJde förhållanden hvarje svenskt hemman är för sin hägnad i behof af minst 3000 famnar gärdesgård. Sverges sydligaste provinser sakna visserligen denna artikel; men deremot är å andra orter behofvet vida större. För landets 60,000 hemman gör detta en liten artig sträcka af 180,000,000 famnar 30,000 mil. Då nu till hvarje famn åtgå minst tvenne störar, så utgör konsumtionen af unga träd ett belopp af 720 millioner. Kostnaden blott för den egentliga uppsättningen blir, efter 2 sk. 8 rst. pr famn, 10 millioner rdr bko; hvartill kommer arbetet för gärdslets och störens huggning (det förra vanligen 4 sk., den sednare 4 sk. Srst. tjoget), omstängning, hank m. m. utan att i räkningen upptaga det ofantliga, årligen stigande värdet af sjelfva materialierna. Det vill sålunda synas, som om detta slags försvarsverk hotar att innan kort blifva lika betungande, ehuru vida mindre nödigt än det som är afsedt emot rikets fiender. På samma gång vi tillönska denna vigtiga reform all framgång, vilja vi derjemte uttrycka den förhoppning, att bestämmelserna i den blifvande författningen måtte så uppställas, att de lemna verkliga garantier emot öfverträdelserna (så neml. att icke blott skadeersättningar utan höga viten stadgas) samt att forum för dessa mål, åtminstone hvad viten beträffar, måtte blifva konungens befallningsBafvande, icke underrätterna, i hvilket sednare fall tidsutdrägt m. m. skulle förlama, om ej tillintetgöra reformens resultater. oms

10 januari 1855, sida 2

Thumbnail