Aftonbladet – 9 januari 1855, sida 3

— Hos redaktionen af tidningen Aftonbladet snbåller fattigvårdsstyrelsen i S:t Jaco och Johannis att få infördt följande genmäle: Att finna andra egna sin uppmärksamhet åt föremål med hvilka man sjelf sysselsätter sig, kan icke vara annat än uppmuntrande och nyttigt, men för att verksamt föra till det allmänt nyttiga mål, som innan gerna vill anse af alla eftersträivas, måste så säl de anmärkningar som göras som de råd hvilka zifvas, vara byggde på en osviklig sanning och säker sakkännedom. Dä sätedes fattigvårdsstyrelsen i Jacob och Johannis anhäller om införandet af efterföljande upplysningar, sker sådant ingalunda för att hejda de råd och upplysningar en och annan kunde vara sinnad att zifva med hänsyn till en af hufvudstadens kommunalstyrelsers vigtigaste ärender, fattigvården, utan för att förekomma allt famlande i mörker, som synes besvära en insändare uti Aftonbladet n:o 303 för sistlidet år, och hvarigenom-den större allmänheten lätteligen kunde: vilseledas. För styrelsen är det särskildt af vigt att icke motarbetas nägra meddelanden oc3 upplysningar, hölst den sjelf långt för detta insett det oriktigå i flera anmärkta förbållanden och redan börjat att i sin män undanrödja bristerna. Då emedlertid, för att icke nu vidröra mera än ett enda all, hvarje person vid den af insändaren med skäl !ofordade militirförsörjningsanstalten, enligt hans egen uppgift kostar 6 sk. 8 rst, per dag, och försörjningsbjonens underhåll af stadsnämnden är bestämd från 2 sk. 97V, rst. till 6 sk. bko om dagen, så är det gifvet, att om försörjningsbjonens villkor skola förbättras eller om en rättighet att genom instängände afhbålla dem från tiggande skall kunna lemnas, anslaget till deras underbåll måste ökas, och då fattigvårdsstyrelsen kanske snart nog derom kommer att göra framställning, är det godt veta att styrelsen kan i detta hänseende påräkna insändarens kraftiga bistånd. hå Säkraste sä väl som det af styrelsen mest efterlängtade sättet att vinna upplysning rörande insändarens felaktiga uppgifter, vore om insändaren sjelf ville infinna sig vid feattigoch försörjningshuset, som är n:o 64 Jobanktis Plan, och icke n:o 62. Men då styrelsen icke Vågar boppas detta, lika så litet som att den större allmänheten skall välja denva utväg, iterstår intet annat än att meddela följande wupplysningar : Öfver huset n:0 62 läses icke orden Jobannis Försörjningshus,, utan der står någorlunda tydligt om tn icke så pronkande förgyldt som insändaren velat finns: Jacobs och Johannis Arbetshus,. Det är i huset n:o 64 som så väl fattigsom försörjningsbjonen bo, de sednare likväl in på gården. Att deremot afgöra hvad som är bufvudväning i det af de förra begagnade buset vid Johannis Plan, der fönstren af tre små rutors höjd äro lika höga i alla tre våningarne, vore svåft öm icke insändaren upplyst att det vore I trappa : upp der kamreråren skulle bo. Nu bo likväl fattigbjonen der, och kämreraren i fyra små eldrum (ett kallrum oberäknaädt) på nedra botten: Kamrerarens stora löp består af 213 får 16 sk. bko såsom sysslo: mån ; han åtnjuter säsom förvaltare af donerade fon! der 55 rår bko; — somma 268 rår 16 sk. Lägges äfven härtill 107 famnar ved och 5 1 talgljus, så i frågas om detta är någon synnerlig hedersplats? Styrelsen tor sig med fullt lugn kunna ät en hvar öfverlemna bedörmahdet, huruvida dessa löneförmåner ärö för stora för en tjensteman, på hvilken styrelsen bar så störa anspråk och som så nitiskt och med verkligt intresse som den nuvarande sysslomannen sköter sin befattning. Ett lugnande bidrag lemnar dessutom den för icke längesedan genom trycket offentliggjorda i revisionsberättelsenför 1853, som upplyser, att i proportion äro aflöningarne och arfvoden med ett enda undantag lägst för Jacob och Johannis af alla förs) samlingar iom Stockholm. Nägon bokhällare, som ins. vet att omtala, har här aldrig varit anställd. 4 Huruvida icke det förhållande, hvilket af bvar och d