Aftonbladet – 3 januari 1855, sida 3

ket ändtligen uti Annas regentskap lyckans sol uppgått. t I Petersburg firades lysande fester till de nya regentinnans ära, och under samma ti dömdes i Schlässelburg den förre regenten till döden; men Anna: Leopoldowna benådade honom , i det hon ädelmödigt förvandlade dödsdomen till landsflykt i Siberien ! FJERDE KAPITLET, SVIKET HOPP. Och åter var det lugn i Ryssland, och åter lyste alla ansigten af glädje öfver tingens nya ordning, ochfäter prisade man högt detryska rikets lycksalighet! Allt detsamma hade man gjort fyra veckor förut då Biron öfvertog regentskapet, allt detsamma skall man åter göra om en annan kommer som fördrifver regentnnan Anna. Det var dägen efter denna revolution gom Männich med stölta steg och högburet hufvud kom i regentinnans palats och anhöll om ett samtal. Höghet, sade han utan ait, såsom seden-fordrade, ha böjt ett knä för regentinnan, utan blött helt lätt tryckt henfres hand till sina läppar, chöghet, jag har löst mitt ord och upppfyllt mitt löfte. Jag Iofvade att befria er från Biron och att göra er till regentinna, och jag har hållit ord. Nufru hertiginna tillkommer det-er att uppfylla ert gifna löfte! Ni har högtidligt lofvat mig: att om det lyckades mig göra er till rtegentinna, sedan obetingadt bevilja mig hvad jag kunde fordra af er. Nåväl, nisär regentinna, och jag kommer att frambära min bön! Ni gör migslycklig fältmarskalk, att kunna afbörda en Ttinga del af min förbindelse till er, i ;det jag beviljar hvad ni fordrar! Begär fort, på detjag äfven fort må kunna gifval sade Anna med ett tjusande leende.