Aftonbladet – 30 december 1854, sida 4

TR al ALEX. DUMAS; öfversättning; Försia och Andra Detarne. Den märkvärdiga historiska tidsföljd, under hvilken Fransonanz Ludvig Pilip verkat hans faders och hans ka lefnad, den mäktiga infyteltse som hans reystem ulöfvade på hela tidehrarf, och de stridi a r som varit gällande angående deta system o h orsatill bans slutliga fall göra hans histeria till ett af de santaste föremål som kunna finnas för forskaren. Man ar på denna nd trott, aut deita arbete, af den veridsander Damns, innebållande en mängd förut kända falkia och karaktersdrag, framställda för läsaren med ans lätta och smilrika penna skail vara välkommet äfven for den Stvenssa pvbliken. Arbetet, som komplett utkommer under loppet af vintern, utgöres af sju delar eller häfen lika med de närvarande, hvilka säljas hvar!era till det iliga priset af 24 skilllngar, såväl i Stockholm som i andsorten. Få Första delens innehåll: I Ladvig Filips fodelse och bärkomst Anekdot om hans armors lefnadssätt i sammanbang dermed. Fra de Montesons giftermål med Ludvig Filips farfar. Iudvig Filips fars nzcom och efnadssätt. Bertizinnan af Pentbidrre. Den idens se Anglomani. Fadrens vackra utseende, tapner ex för skön konst. Om: igketerna vid LudMaria Stellas faska pro ces mat hans äkthet. Bonard. Grefvinnan da Genli; Hennes ställning och inflytande i hertigens hus. De hertigliga barnens stora framsteg och mångkunskap. il. Uppfostran af Jean Jacqaes Rousseaus mönster Bar nens förströelser. Prof på Ludvig Filips mod och tålamod redan som barn. Hans godhjertenhet. fans bröder hertisen af Montpensier och grefven af Beaujolais samt syster Adelaide. HL. Herminae, en dotter till hertigen af Or!eans och madam senlis. Spänning mellan hertigen af Orleans och drottning Marie Antoinette. Förmodad orsak dertill. Hertigens bravur och kalbiodi het till sjös. Parisarnes hyllning fr honom vid åerkomsten. Bans första opposition mot hofvet. Förisniag. De unga prissarnes besök å St Michels fästning. iburens förstörande af Ludvig p. iV. Hertigen af Orleans vald till president i nationalförsamlingen, Hans vägran. Fru Staöis omdöme om hans karakter. Lafayette. Camille Dosmoulins. Beaumarchais. Dasiljens fal!. Intrycket deraf på Ludvig Filip, då tertizg af Chartres. V. Hagel och missväxt, hungersnöd. Hertigens af Orleans frikostighet dervil. Revolutionära aaekdoter, uppl,sande förnålianden med åtskilliga anklageser mol kertigen af Orleans. VE Fru de Ge efterträdd af fru de Boffon i flera pgenskaper i beriigens hus. Ludvig Filip i Jakobinerklubben klar i Varats tidning Hans förtjusning öfver förstfödslorättens askaffande. Intressant bref från hersginnan af Orleans till sin gemål om fruarna de Genlis och de Buffon samt om Jakobinerklubben. Utdrag ur Ludvig Filins jaornal, ntvisande hans entusiasm för revolutionen och jakobinerna 1794. vil. Jakobinernas dåvarande svaplynne. Forisatta utIrag ur prinsens dagbok. Hertigens af Orleans afsärete af niskapet. VI, Vidare utdrag ur prinsens dagbok. Hans tal i en slubb, för ordnarnes afskaffande. Första koaltienen. Herigens af Orleans medborgareförklaring. fans utnämning till venerallöjtnant. De unga prinsarnes första vapenbragd. IX. Dumouriez. Författarens karakteristik öfver honom och partiornas dåvarande ställning. X, XL Fortsättning. Anekdoter från Damour:er arme och fälttåget. Saget vid Valmy. kLudrig Filips deltagande de T XH. En märklig omständighet inverkande till Preussarnes ohesutsambet. Konungens af Preussen mätress grefvinnan Licktenau. Hertigen af Braunschweig. Samtal m:llan hom och Domouriez. Republikens proklameranda Paris S-ener och tvister mellan revoiutionsiedarne. Fortsättning om D monriez och revolutionspartist Marat; uppträdande och votelser vid en fest i Paris. Xl. Slaget vid Jemappes. Ladrig Filips deltagande deri, tapperhet och andel i segern. MV. Belgiens eröfrins, Strider inom konventet om hertigea af Orleans. Hans bref med afsägelse af alla dynastiska anspråk. Ians afsigt att a konungens li Hans tem för konungensdödsdem, dikteradt af Camille Desmo : Ett dylikt till Ludvig den 48:e Hans förmälning i Neane, Andra delens innehåll: 1 Hertigens af Orleans försök att förekomma dödsdomen ifver konong Ludvig den 486:de. Kon ingens dom och afrättning. Fälttåget till Holiand. HH. Konventets kommissarier vil armeen. Ludvig Fiips tapperhet vid Neerwinden. Orsaken ull Dsmouriex öfversång till fienden. Nya komm Pumouriez förklaring och samtal med dem. Intressant seen. Oförmodad utgång på beskickningen. Ludvig Filips fykt från arm-en i Dumouriez säliskap. Början af p gvariga landsflykt. HL Återverkan af Ludvig irande på fadren, izen af Orleans. Ett bref från sonen föran arrestering. Hans skrifvelse till konventet. Hans lugna mod och afsked från sin son. iV. Hertigen i fängelset och inför revolutionsribunalet. ilans fortfarande lugn och sinnesstyrka. Hans dödsdom kligt yttrande af honom fo:e domens fullbordan. — Tiil amnad men misslyckad rörelse för att rädda honom. Ians la hållning i dödsstunden. Författarens omdöme om hans personlighet. V. Bref från Dumouriez till Ckavette, med förslag att a Ludvig Kilp på tvacu. VIL Ludvig Filips resa till Schwei-, privatif och vistande hos general Montesquiou. Hans fatt:gdom. Hans anställande i skolan i Reichnau såsom lärare i geografien. Bref af författaren till bertigen af Orleans den yngre, 57 år derefter, i anledning af euw besök på samma ställe. Vil. Revolutionen af den 9 Thermidor. Ludvig Fi ilips plan att återvända till Frankrike. Resa under antaget namo. Sällsamt quiproquo. Fru de Flabault. Inbjudning till Amerika. Ankomst till Hamburg. Resa till Sverge. Emottagande hos bertigen af Södermanand. Vill. Resan öfver Norge och Finland samt tillbaka till Stockholm. Långt bref från fru de Genlis till Ludvig Filip, som belyser vissa delar af hans karakter. IX. Kort öfversigt af de politiska rörelsernas fortgång i Frankrike åren 4783—96. Bref till Ludvig Filip från hans mor. Hans svar från Fredrikshall den 45 Augusti 1796. X. Ludvig Filips afskedsbref till sin mor, resa till Amerika och förening der med sina bröder. XJ. Mörkare ulsigter för den Orleanska familjen efter Bonapartes uppträdande på den politiska skådeplatsen. Prinsarnes vidare äfventyr i Amerika. Sjöresa. Lyckligt möte. Ankomst till Havanna. Förvisning derifrån. Återfärd till Enzland. Xi. Bref från Dumouriez. Försök till försoning med den äldre Bourbonska grenen. Bref från Ludvig Filip, afbedjande förnekande föregående? förklaringar. Underdånighetsförring för Ludvig den 48:de. Underbåll af Engelska regeringen till belöning derför. den 418:des svar. Märkliga uttryck om hans seli, m. m. XIV. Bref från Ludvig Filip, om hans önskan att för allHe förblifva i England och uttryck af hat emot Bonaparte. H sigt om reformers nödvändighet. Författarens jemfö res mellan dessa uttryck och bans sednare motstånd mot formerna. Annat bref, innefattande råd till Preussen och sland om sättet att besegra Fransmännen. Motsägelsen mellan detta bref och hans förra förklaringar att aldrig vilja konspirera mot sitt fädernesland. XV. Hertigens al Montipensier död på Malta. Ludvig Filips bref derifrån till Dumouriez, med anbud att gå i engelsk tjenst mot Fransmännen. XVI. Bref till hans svärmoder drottningen af Neapel med öppet anbud att öfvertaga ett krigsbefäl till störtande af Fransmännens välde och Bonaparte. Revolution på Sicilien. Hans fruktlösa försök att få ett befäl i Spanien mot Fransmännen. Napoleons fall. Bref från Ludvig Filip i anledning deraf. Jemförelse mellan detsamma och hans proklamation 26 är derefter om äterhemtandet af Napoleons aska från S:t Helena. Skrifoch Kontorsböcker, sorteradt lager; äfven emottagas beställvin? ar å dylika hos m— 32