Aftonbladet – 22 december 1854, sida 5

sande i att på detta sätt behanila denna vördnadsvärda byggnad sågzom en simpel kuriositet och att den bör få stå qvar fredad mellan de allvarsamma fjäll, i den vilda dal, der den stått i århundraden, ett tyst vittne till folkets sorg och glädje. Dessa ord vunno allmän genklang; en skald (utan tvifv:1 Landstad) uppträdde med en förträfflig sång, i hvilken han på folkvisans tonart tackade engelsmannen och bad till det norska folket för Borgunds kyrka i Lerdal,, och denna bön skall utan tvifvel icke bli förgäfves. RR