Hes samtligo Bokhandlare, nyss utkommen: LUDVIG FILIP, Fransmånnens sista Konung, ar ALEX. DUMAS; öfversättning; Första och Andra De:arne. Den märkvärdiga historiska tidsföljd, under hvilken Fransmännens konunz Ludvig Filip verkat, hans faders och hans egen skiftesrika lefnad, den mäktiga inByteise som bans re ringssystem vtöfvade på hela sitt tidebvarf, och de stridiga igter som varit gällande angående deua system och orsaterna tili bans slutliga fall göra hans histeria till ew af de intressantaste föremål som kunna finnas för forskaren. Man har på denna grund trott, at detta arbete, af den verldsbekante Alexander Dumas, innebållande en mängd forut okända fakia och karaktersdrag, framställda: för läsaren med hans lätta och snillrika penna skall vara välkommet äfven för den Svenska publiken. Arbetet, som komplett utkom mer under loppet af vintern, utgöresjaf sju delar eller häften lika med de närvarande, hvilka säljas hvardera till det villiga priset af 84 skillingar, såväl i Stoekbolm som i landsorten, Första delens innehåll: I. Ludvig Filips födelse och härkomst. Anekdot om bans farmors lefnadssätt i sammanhang dermed. Fru de Montes sens giftermål med Ludvig Filips farfar. Ludvig Filips fars ongeom och lefnadssätt. Hertiginnan af Pentlievre. Den tidens seder. Anglomani. Fadrens vackra utseende, tapper het och kär!ek för skön konst. Omständigheterna vid Ludvig Fiips födelse. Anledning till Maria Steilas falska pro cess met hans äkthet. Hans lärare Bonard. Grefrinnan de Genlis. Hennes stiliving och inflgtande i hertigens Lus De hertigliga barnens stora framsteg och mångkunskap. il. tpplostrån af Ican Jacq.es Rousseaus mönser Bar nens förstrvelser. Prof på Ludvig Filips mod och tölamod redan som barn. Hans godbjertenhet. fans breder hert gen af Monipensier och grefven af Beaujoiais samt syster Ade aide. Hl. Hermiae, en dotter till hertigen af Or!eans och madanr :eniis. Spänning mellan bertigen af Orleans och drottuin Maie Antoineue. Förmodad orsak dertill. Bertigens bravur och kaliblodi; het till sjös. Parisarnes byllning för lonen vid återkomsten. Hans första opposition mot bolvet. Förvisning. De unga piicsarnes besök å S.t Michels fästning. Träburens förstörande af Ludrig Filip. IV. Hertigen af Orleans vald till president i nationaiförsamlingen. Hans vägran. Fru Staöls emdöme om hans karakter. Lafayette. Camille Desmoulins. Beaumarchais. Basljens fall. Intrycket deraf på Ludvig Filip, då hertig al hartres. V. Hagel och missväxt, hungersnöd. Hertigens af Orleans frikostigbet dervid. Reroleticnära anekdoter, upplysande för nvållanden med åtskilliga anklagelser mot bertigen af Orleans. VI. Frude Genis efterträdd af fru de Buffon i flera egenskeper i bertigens hus. Ludvig Filip i Jakebinerklubten. Hans ariiklar i Karais tidning Hans förtjvsving öf ver forstfödslorät:ens askaffande. Intressant bref från hervginnan af Orleans till sin gemål om fruarna de Genls och le Buffon samt om Jakobinerklubben. Utdrag ur Ludvig Filips juornal, utvisande hans entusiasm för revolutionen och jakobincroa 1784. VIL Jakobinernas dåvarande skaplynne. Fortsatta utdrag ur prinsens dagbok. Hertigens af Orlcams afsäcel:e af regeniskapet. VILI. Vidare utdrag vr pinsens dagbok. Hans tal i en klubb, för ordnarnes afskaffande. Första koalitionen. Her uigens af Orleans medborgaretörklaring. Hans utnämning till genorallöjtnant. De unga prinsarnes första vapenbragd. 3 IX. Dumonurier. Författarens karakteristik öfrer honom och partiernas dåvarande stäilning. X, XI. Forisättning. Anekdoter från Dumour:er arme och fälttåget. Saget vid Valmy. Ludvig Filips delagande deri. XII. En märklig omständighet inverkande till Preussarnes obes.utsamhet. Konungens af Preussen mätress greivinnan Licbtenau. Hertigen af Braunschweig. Samtal mellan ho nom och D.mouriez. Republikens proklamerande. Paris S ener och tvister mellan revolutiongiedarne. Fortsättniog em D mourier och revolutionspartiet. Marats uppträdande och kotelser vid en fest i Paris. Xl. Slaget vid Jemappes. Ludvig Filips deltagande deri, tapperhet och andel i segern. XIV. Belgiens eröfring. Strider inom konventet om hertigen af Orleans. Hans bref med afsägelse af aila dynastiska anspråk. Hans afsigt att rädda konungens lif. Bans Ivotum för konungensdödsdom, dikteradt af Camille Desmou ins. Ett dylikt till Ludviz den 48:de. Hans förmälning i Neapel. Andra delen8 innehåll: J. Hertigens af Orleans försök att förekomma dödsdomen öfver kom ng Ludvig den 4S:de. Konungens dem och afrättning. Fälttåget till Holland. 1. Konvectets kommissarier vid armeen. Ludvig Filips tapperhet vid Neerwinden. Orsaken till D-mourier öfvergång till fienden. Nya kommissarier. Dumourier förklaring och samtal med dem. Intressant scen. Oförmedad utgång på beskickningen. Ludvg Filips Oykt från armten i Dumouriez sällskap. Början af prinsens långvariga landsöykt. HL Aterverkan af Ludvig Filips uppförande på fadren, hertigen af Orleans. Ett bref från sonen föranleder fadrens arrestering. Hans skrifvelse till konventet. Hans lugna mod och afsked från sin son. 1V. Hertigen i fängelset och inför revolutionstribunalet. Hans fortfarande lugn och sinnesstyrka. Hans dödsdom Märkligt yttrande af konom fö:e domens fullbordan. — Tillämnad men misslyckad rörelse för att rädda honom. Hans ädla hållning i dödsstunden. Författarens omdöme cra hans personlighet. V. Bref från Dumouriez till Ckavette, med förslag alt sätta Ludvig Filip på tronen. VI. Ludvig Filips resa till Schweir, privatlif och vistande hos general Montesquiou. Hans fattigdom. Hans anställande i skolan i Reiebnau såsom lärare i geografien. Bref af författaren till hertigen af Orleans den yngre, 37 år derefter, i anledning af euw besök på samma ställe, Vil. Revolutionen af den 9 Thermidor. Ludvig Filips plan att återvända till Frankrike. Resa under antaget nam. Sällsamt quiproquo. Fru de Flabault. Inbjudning till Amerika. Ankomst till Hamburg. Resa till Sverge. Emottagande hos bertigen af Söderman and. VI! Resan öfver Norge och Finland samt tillbaka till Stockholm. Långt bref från fru de Genlis till Ludvig Filip, som belyser vissa delar af hans karakter. IX. Kort öfversigt af de politiska rörelsernas fertgång i Frankrike åren 4793—96. Bref till Ludvig Filip från hans mor. Hans svar från Fredrikshall den 45 Augusti 4796. X. Ludvig Filips afskedsbref till sin mor, resa till Amerika och förening der med sina bröder. XI. Mörkare utsigter för den Orleanska familjen efter Bonapartes uppträdande på den politiska skådeplatsen. Prinsarnes vidare äfventyr i Amerika. Sjöresa. Lyckligt möte. Ankomst till Havanna. Förvisning derifrån. Återfärd till England. XII. Bref från Dumourier. Försök till försoning med den äldre Bourbonska grenen. Bref från Ludvig Filip, afbedjande och förnekande föregående förklaringar. Underdånighetsförklaring för Ludvig den 48:de. Underhåll af Engelska 1egeringen till belöning derför. XII. Ludvi; den 40.des svar. Märkliga uttryck em håns konseli, m. m. XIV. Bref från Ludvig Filip, om hans önskan att för alltid få förblifva i England och uttryck af hat emot Bonaparte. Hans åsigt om refermers nödvändighet. Författarens jemförelse mellan dessa uttryck och bans sednare motstånd mot reformerna. Annat bref, innefattande råd till: Preussen och Ryssland om sättet att besegra Fransmännen. Motsägelsen mellan deua bref och hans förra förklaringar att aldrig vilja konspirera mot sitt fädernesland. XV. Hertigens af Montpensier död på Malta. Ludvig Vilips bref derifrån till Dumouriez, med anbud att gå i engelsk tjenst mot Fransmännen. XVI. Bref till bans svärmoder drottningen af Neapel med öppet anbud att öfvertaga ett krigsbefäl till störtande af Fransmännens välde och Bonaparte. Retolut on på Sielen. Hans fruktlösa försök aw få et befäl i Spanien mot Fransmännen. Napoleous fall. Eref från Ludvig Filip i anledning deraf... Jemförelss mellan detsamma och lans proklamation