Aftonbladet – 13 december 1854, sida 2

Deremot har mannen tillegnat sig en mängd qvinnoyrken. Mannen är folkskolelärare äfven för flickor. Han är öfver-barnmorska, och en qvinlig barnmorska med sin lätta hand får icke bruka instrument vid förlossningar. Mannen är uteslutande läkare äfven för qvinnor, Han har tillegnat sig alla andra yrken, som qvinnan lika väl kunde sköta; han är bokbindare, bokhandlare, hattstofferare, klädeshandlare, kryddkrämare, lärftskrämare, möbelhandlare, sidenkramhandlare, bagare, bryggare, färgare, handskmakare, hattmakare, kardmakare, målare, skräddare, bundtmakare, destillator, tapetmakare, tapetserare, snörmakare. Utom alla yrken, finnas i Sverge 60,000 tjenster förbehållna männer, som lönas af staten eller det allmänna, men ingen enda tjenst får förvaltas af. qvinnor, utom barnmorsketjensten, Således äro alla vägar stängda för qvinnan i Sverge att försörja sig med något sjelfständigt yrke eller embete, så att så framt hennes arf ej är nog stort för att lefva af räntan, måste hon tjena. Genom den stora mängd af tjenande qvinnor emot tjenande männer, gifver man ett qvinligt tjenstebjon mycket mindre lön än en manlig tjenare, och ålägger henne alla de göromål som mannen ej vill öfvertaga. Den manlige tjenaren är icke någon uppassare. Han har ett visst uppdrag, en viss befattning; han sköter t. ex. jorden, han fordrar hästarne och han gör alla körslor. I några förnäma hus är han taffeltäckare, kammartjenare eller kusk. Den tjenande qvinnans göromål deremot är att uppassa alla i huset, springa allas ärenden; och frasen är, då hon städjes, att hon skall göra allt hvad som förekommer,. Hon skall städa och elda rummen, släpa vedbördorna upp för alla trappor, koka maten, baka, brygga, laga, lappa, tvätta allas smutsiga linne, dervid stå i det kalla vattnet till knäna, ligga i trasor framstupa och skura golfven. Hon skall borsta mannens kläder och smutsiga skodon. När åkerbruksgöromålen förekomma, skickas hon ut för att på gärdet i hettan, — och i flera provinser i blotta lintyget — förrätta lika ansträngande arbete som mannen. Desutom skall hon bädda herrarnes, ja sjelfva drängarnes sängar, föra herrarne till deras sofrum och der spänna alla sina krafter, som en krökt dynamometer, för att draga af deras stöflor. Slutligen blef det äfven qvinnornas lott i Sverge att på alla värdshus och matställen tjena såsom odalisker för att locka kunder. Kortligen, qvinnan i norden är hushållets lastdjur och männernes slafvinna. Vi äro. så vana dervid, att det icke upprörer oss. Att de flesta af dessa arbeten kunns lika väl förrättas af manliga tjenare, det visar sig på sjön, der pojkar och männer förrätta alla dessa göromål: tvätta, skura, diska, koka. bädda sängarne, borsta, och på stora skepp gifva hönsen och mjölka korna; och man behöfver blott se en fregatt, der allt är så förträffligen blankadt, putsadt och skuradt och smaka den välkokta maten, för att öfvertyga sig, att mannen har nästan bättre anlag för allt detta än qvinnan. Vore man rättvis, skulle man åtminstone låta männer passa upp männer, och qvinnorna qvinnor. Vore vi icke förvända genom vanan, skulle vi finna det afskyvärdt, att den svaga qvinnan skall tjena och uppassa den starka mannen. Vi klandra och söka öfverallt att afskudda styrkans rätt. Men hvad är detta annat än styrkans och våldets rätt? Lagar borde finnas, som vårdade den värn lösa qvinnans sedesamhet, och ställde henne i skydd för förolämpningar och förnedring. Vi hafva i sjelfva verket några sådana lagar, som staffa missbruket af qvinnans öfvergifna belägenhet, hvaruti lagarne likväl sjelfva försatt henne, och hvartill lagarne sjelfva äro skulden. Till Redaktionen aj Aftonbladet! kommande bladet Folkets Röst för i mo oo AK an käk Ar TA