Aftonbladet – 9 december 1854, sida 1

fördjeflade lilla zigenerska, som funnits i vårt kära land, hvilket emellertid icke saknar denna ohyra. Att säga dig alla galenskaper som hon gjort med denne gubbe, hvilken jag har svårt att finna vördnadsvärd, ehuru han är din onkel, det skulle fordra volymer, och se här en profbit: Du vet, att din onkel aldrig besökte Jassy . .. Nåväl, hon har låtit honom föra sig dit och har begagnat sitt vistande der för att göra all möjlig skandal, utbredande en lyx, zom öfverträftade vira rikaste damers, bröstande sig inför hela staden på våra mest besökta promenader i ett magnifikt ekipage. Han bar åsidosatt all den grannlagenhet man visar en stor förmögenhet och isynnerhet är skyldig ert namn, för hvars skull man icke bortdref, den eländiga slafvinna, som sålunda blandade sig bländ våra fruar och systrar. Hvad beträffar ert hus, så säger man att det är ett helvete; ty du förstår väl att jag icke sätter min fot dit. Man måste se på hvilket sätt Marioula (så heter den sköna slafvinnan) trakterar sina gamla kamrater, och i hvilka galna. utgifter hon kastar sin amant. Således, kom så snart som möjligt, så väl för ditt namns anseende som för din förmögenhets skull. Jag kan icke beskrifva den sinnesrörelse, som uppskakade mig vid läsningen af detta bref. Jag trodde ått Marioulas bild var nästan försvunnen ur mitt minne. Jag tyckte i början, att jag endast kände en Hflig ovilja, alltför liflig likväl, ty kärlek och svartsjuka lågo på bottnen. Jag tog snart mitt parti, utan att fänka, hvarken på min onkels tyranniska karakter eller på andra faror. som jag icke ens kunde föreställa mig. Det är så lätt att vara modig sex hundra mil från faran. Jag skref till min onkel och underrättade honom ommin snara hemkomst samt reste genast. I Jassy träffade jag Theodor, som tullkomligt till min uppbyggelse beskref Marioulas vackra uppförande, och jag svor att lösslita min gamle onkel från slafvinnan, som utsatte honom för hans likars åtlöje och förakt. Hvad det behöfs litet för att nedslå