Aftonbladet – 8 december 1854, sida 1

; i 4. M. Rybergs vid Oxtorget; i J. F. Bromg, N:o es ingen annons och för större stilar beräknas priset e TT — ks 1 mors oförsigtighet blifvit qväfda steg åren, 1751—1755 för hela riket till hvart I30:de, men under sist förflutna qvinqvenniet var det: blott I bland 474 födda. i Antalet af de qvinnor som aflida i barn-! säng var för omkring hundrade år sedan gå stort, att Wargentin beräknade att hvart 96:te barn kostade dess moder lifvet, men under sista qvinqvenniet blott hvart 215:de. Men dess värre har befolkrings-statistiken jemte dessa lyckliga följder af kulturens framsteg äfven att uppvisa flera ai dess skuggsidor. Dit hörer i första rummet det tilltagande antalet af fångar och fattiga eller gå I dana som lefva af fremmande personers understöd, hvilka år 1850 utgjorde nära Vy, af befolkningen i sin helhet. Antalet at fattiga hade under det sista avingvenniet vunnit den ; oerhörda tillökningen af 25,655.. Detta lärer till en stor del böra tillskrifvas den år 1846 utfördade förordningen om fattigvården, hvilken sedan till förekommande af missbruk blifvit i i vissa delar förändrad. Den stora tillvexten af oäkta barn under senare hälften af örra j seklet är dernäst anmärkningsvärd. ren 1751—1755 utgjorde de blott 14, af de födda, men hade redan åren 1811 och 1812 stigit till omkrirg 4, utan att dock sedan den tiden proportionen blifvit väsentli,t förändrad. I sammanbang dermed står d:n stora dödligheten bland de oäkta barnen inom derag första lefnadsår, då bland dessa hvart 4:de derunder bortryckes. ehuru ibland de äkta detta bott inträffer med hvart 7:de, hvilket jemte det stora avtalet af dödfödda inom denna klass, särdeles uti städerna, häntyder på ett djupt moraliskt förderf. Auatalct at sjelfmord, hvilket under sistförflutna qvingvenniet ärligen utgjorde omkring 229, har sedan mediet af förra s.klet stigit till nära femdubbelt, eburu folkmängden blott blifvit fördubblad. Det är efter allt detta en ringa tröst att antalet aflifvade, som åren 1751—1755 utgjorde omkring 50 persouer årligen, under sista decenniet ej uppgått till mer än 6 å 8. Att uppgifva befolkningens fördelning efter stånd och yrken möter i Sverge mer än i de fleeta andra länder stora svårigheter. Jordens ringa afkastning, de långa vintrarne, den glesa befolkningen och de svära kommunikationerna förhindra inbyggarne i de flesta delarne af riket att uteslutande fästa sig vid ett visst näringsfång. I alla de norra landskapen, i de magrare delarne af Westergötland och Småland har den till bondeståndet räkt nade befolkningen eslltid haft sina olika binäringar (att ej tala om bränvinsfabrikationen som i senare tider i många orter vunnit en så olycklig betydenhet), ofta inbringat mer än sjelfva jordbruket och skulle således till en stor del kunna hänföras till andra näringsklasser. andra sidan har mängden af våra prester och embetsmän på landsbygden lika mycket eller mer inkomst af sitt åkerbruk än af sina löner; en noggrann beräkning af det antal som har sitt uppehälle af. hvarje särskild näringsgren kan derföre så Mycket mindre uppgöras, som en stor del af våra städer icke är annat än byar med särskild jurisdiktion och större komreunalfribet än de öfriga. Tabellkommissionen hänför, efter 1550 årg specialtabeller, 2,302,505 personer till bondestå.det, 74,877 ill borgerskape:, 15,501 till presteståndet och 11,758 till adeln; hvartill kommer ett antal af 70,564, som hänförag till ofrälse ståndspersoner, och 1,004,474 som icke tillhöra någon af föregående klasser. Jemför man dessa tal med förhållandet år 1810 eller den folkräkning som skedde närmast efter Finlands afträdande, så visar sig att den sista klassen blifvit mer än fördubblad, men att ingen af de öfriga tillvext i samma proportion som rikets folkmängd i sin helhet. Man kan redan af det anförda finna huru litet vår ståndsfördelning förmår upptaga alla de olika elementer, hvaraf nationen för närvarande är sammansatt. I Befolkningens täthet eller förhullande till arealen är i Sverge, som bekant, mycket olika. Malmöbus län eger öfver hufvud 6250 menniskor på qvadratmilen; dernäst kommer Göteborgs län med 4330, Blekinge med 4180, Christianstada med 3430 och Mariestads med 2650. Af Sverges mellersta provinser är ingen så starkt befolkad som det ofruktbara Halland med 2450 på qvadratmilen, och af länen norr om Dalelfven är det Gefleborgs ensamt som uppnår 700. I Norrbottens län nedsjunker antalet till 57, och inom dithörande Lappmarker, hvaraf en stor del ligger öfver skogsgränsen, till blott 13 personer på hvarje qvadratmil. Slutligen lemna vi ett utdrag af tabellen öfver de särskilda länens (absoluta) folkmängd år 1850. Mslmöhus län — 253,084. Elfsborgs län 246,136. Östergötlands — 222,484. Wermlands 221,885. Kalmar 202,178. Skaraborgs 199,897. Christisnstads — 189,627. Göteborgs 187,583. Jönköpings 163,426. Kopparbergs 151.497. Örebro 137,660. Kronobergs 136,623. Geflehorgs 120,158. Nyköpings 120,113. Stockholms 114,643. Blekinge 107,827. Hamstads 105,726. Westernorrlands —99,558. Westerås 96,691. Upsala 89,323. Westerbottens 70,758. Norrbottens 55,751. Jemtlands 52,271. Gottlands 44,572 Stockholms stad 93,070. — Majoren i lifbeväringsregementet frih. G. Fleetwood lärer blifvit utnämnd till intendent vid kongl. lifrustkammaren efter afl. majoren von Schiitzercrantz. — Biskopsvalet i Lunds stift försiggick i onsdags. Ännu har man naturligtvis icke hunnit erhålla fullständiga underrättelser om huru rösterna fallit i samtlige valdistriktorna ee 02 meönlkat är Anal kunde Nr