Aftonbladet – 8 december 1854, sida 1

efolkningen i Sverge vid slutet af år 1850, . samt födde. döde, vigde m. m. i riket åren 1846—1850, afgifoen den 20 April 1854.) Materialierna till befolkningsstatistiken, lika! som till åtskilliga andra kunskapsgrenar, i: hvilka det fordras en oändlig mängd af siffror och formler för att vinna ett säkert resultat, torde för mängden af våra läsare hafva ett tråkigt och afskräckande utseende, och onekligt är att de måste undergå en ofta svår och mödosam bearbetning, för att kunna lemna; några för allmänheten intressanta uppgifter oeh jemförelser. Det är likväl visst att de astro; nomiskt-nautiska tabellerna, som angå stjernornas ställning vid gfna tidpunkter, eb-j bens och flodens eller dets. k. tidvattnets infallande och höjd på olika ställen, vindarnes rigtning o. d. äro särdeles vigtiga för sjöfaI randen. Han kan derefter med lätthet be-j räkna på hvad punkt han i ett visst ögonij blick befinnner sig, den kogsa han bör taga, den tid då han bör inträffa på en viss punkt hvarg anlöpande vid en annan skulle vara omöjlig eller utsätta honom för stora farligheter. På samma sätt äro de meteorologiska i tabellerna, ehuru de förhållanden som deri angifvas icke allestädes äro lika regelbundna, af mycken vigt för en rationell landihushållning och trädgårdsskötsel. Då man känner värmens och nederbördens förhållanden på en viss punkt för en längre tidrymd t. ex. femtio eller hundra år, så har man åtminstone en stor sannolikhet för att bedöma lämpligaste tiden för såning, skörd o. s. v. samt en god ledning att derefter lämpa sina åtgärder. Om man vill försöka odlingen af nya växter eller acklimatisering af främmande djur, så är det också af vigt att kunna jemföra klimaterna i de länder, hvarifrån dessa härstamma eller der dylika försök vunnit framgång, med den orts, hvarest försöket skall anställas. Lika ovärderliga äro de upplysningar, som befolkningstabellerna lemna för statsmannen och politikern... Om det t. ex. uppstör fråga om en delning af något distrikt, en domsaga! eller ett pastorat, är det tydligen af intresse att känna ej blott huru stor folkmängden är inom det ifrågavarande distriktet, utan ock buru den är fördelad, samt att i detta hänseende kunna jemföra det med andra distrikter af samma art; om det vid krig behöfves en utskrifring (konskription) är det nödigt att veta huru mänga värnpligtiga män som finnas att tillgå inom hvarje del af riket, ej blott på det styrelsen derefter må kunna uppgöra sina försvarsplaner, utan äfven på det bon i tid må kunna vidtaga åtgärder för deras samlande, underhäll och beväpning; om det skall inrättas en lifränteförsäkringsanstalt, är det oundgängligt att känna den sannolika lefnadstiden för hvarje viss ålder, och hvilken i allmänhet som bekant är visat sig något olika för de båda könen; om man vill bedöma ändamålsenligheten af förändring uti kriminaleller näringslagstiftningen, är det nödigt att kunna jemföra antalet af brott eller i senare fallet af näringsidkare och hvad som upplyser deras ställning, såsom konkurser o. d. före och efter den tidpunkt, då förändringen skedde. Det förekomraer inom den politiska verlden dagligen sådana frågor, till hvilkas utredande statistiska uppgifter äro oundgängliga, och alla civiliserade länder hafva derföre i sednare tider användt en särdeles omsorg på sådanas insamling och ordnande. Man bar dervid äfven kommit vissa allmänna förbållanden på spåren, hvilka visa det äfven för befolkningens tillvext finnas vissa af Försynen bestämda lagar, oberoende af menskliga godtycket, och till en del äfven af stort moraliskt intresse. Så t. ex. födeg det alltid flera barn af mankönet än af qvinnokönet, emedan det förra genom sitt lefnadssätt, kanbända också genom olika komplexion, hastigare bortryckes och jemnvigten mellan könen! endast på det sättet kan bibehållas. Det ötvervägande antal som det oaktadt utmärker qvinnokönet i Europas flesta länder tyckes uppvägas af mankönets öfvervigt i Nordamerika och andra fremmande verldsdelar, der den stora mängden af europeiska utvandrare nedsatt sig. Det svenska tabellverket inrättades på vetenskapsakademiens förslag vid medlet af förra seklet och sköttes i början af den utmärkte matematikern Wargentin. I ålder står det framför de flesta andra länders och skulle sålunda kunna lemna rika materialier till en framställning af befolkningsförhållanden under ett helt århundrade. Men en tidnings spalter vore icke rätta platsen för en sådan afhandling och vi mäste derföre inskränka oss till några få uppgifter. Hvad först och främst befolkningens totalbelopp angår, uppgifves den för år 1751 hafva utgjort 1,785,727 och steg vid 1850 års slut till 3,482,541 personer. Då den årliga tillvexten under sista qvinqvenniet utgjorde 33,200, kan den således nu med gäkerhet antagas hafva mer än fördubblats sedan medlet af förra seklet, eburn tillvexten ej öfverhufvud stiger till en procent på året. PTvärtom finner man, att det varit vissa perioder då folkmängden aftagit. Fit sådant vinqvennium var det åren V771—1775, troligen mest i följd af de då inträffade miss. vexter, ett annat de genom krig och sjukdomar olyckliga åren 1806—1810. Den i afseende på folkmängdens tillvext lyckligaste perioden var den åren 1821—18:5, då den årliga tillökningen utgjorde nära 17, procent. Folkmängdens tillvext bar varit mycket olika i de särskilda delarne af riket, svagast uti provinserna omkring Mälaren, sta:kast i Westerbottens län, der den sedan 18:53 hunnit att fördubblas, samt dernäst i Norrbottens och i Malmöhuslän, hvars fol mängd på de sista sextio åren stigit till dubbelt. Ett intressant faktum, som står i nära samband med folkmängdens tillvext, är det att menniskans allmänna lefnadslängd eller den 8. k. lifstidsexspectansen under sista årbundradet blifvit betydligt förökad. Orsakerna dertill äro flerfaldiga: de fo:dom så förskräckligt härjande farsoterna hafva blifvit söllsyntare elier genom konstens tillhjelp hämmade, bungersnöd förekommen genom för bättradt åkerbruk, införandet af nya näringsämnen, utflyttningar och lättade kommunika