nyutkomna arbeten, hvaribland en något utförligare af F. Hammerich öfver Paludan Mällers historiska arbete Grevens Feide. Slutligen finner man några Akademiske Meddelelser,: om examina, förändringar i de akademiska graderna, föreläsningarne samt prisfrågorna vid Köpenhamns universitet och några underrättelser om Studentföreningen. — Vi meddela här nedan den förut omnämnda underd. skrifvelsen till Kongl. Maj:t, rörande sökt stadfästelse å stadgarne för det tillämnade Försäkrings-aktiebolaget Skandia. Stormäktigste Allernådigste Konung! I ändamäl att inom landet bereda tillfalle till lifFörsäkring samt vidsträcktare utväg till försäkring mot skada genom eld och brand, har fräga uppstätt om bildande af ett bolag under benämning FörsäkringsAktiebolaget Skandia; ech sedan förslag till bolagsordning blifvit upprättadt, få vi i djupaste underdi nighet till Eders Kongl. Maj:ts pröfning öfverlemna berörde förslag samt underdänigst anhälla ait Eders Kongl. Maj:t måtte detsamma i näder till efterrättelse fastställa. Saknaden af en Svensk lifförsäkrings-anstalt har redan länge varit allmänt öfverklagad. Rikets Ständer hafva vid flere riksdagar, och sednast vid den innevarande, uttalat sin önskan att en sädan måtte komma till ständ, och frågan derom har för mer än sex år sedan utgjort föremäl för pröfning af en kommitt, som Eders Kongi. Maj:t i näder dertill täck tes utse. Det är säledes icke i bristande uppmärksamhet ä statsmakternas sida som man har att söka anledningen dertill, att Sverige är att räkna bland de få framätskridande länder, der en inrättnipg saknas, om hvars fördelar icke kan finnas mer än en mening. Det liggar dock i dessa inrättningars egen natur, att hvarje ny sädan är i sin första begynnelse utsatt för stora svårigheter. Ty de probabilitetsberäkningar, hvarpå dess hela beständ hvilar, blifva först då rätt tillförlitliga, när antalet af de uti inrättningen försäkrade personer blir tillräckligt stort. Men dä detta förhällande icke genast och på en gång kav uppkomma, blir det alltid en bufvuduppgift vid organiserandet af en lifförsäkringsinrättving att söka göra dess begynnelsestadium så kort som möjligt eller, med andra ord, att söka påskynda den tidpunkt då mängden af försäkrade närmar sannolikhetsberäkningen till sanning. 1 detta bänseende ega lifförsäkringsanstalter, bildade af enskilde akt eegare, ett afgjordt företräde framför dem hvilka äro grundade på ömsesidighet. De förra börja sin verksambet med en samlad grundfond, tillräckligt stor för att genast tillvinna sig försäkringstagares förtroende; de sednare deremot, som ifrån början icke ega någon samlad fond, äro just då minstskyddade mot tillfälligheternas makt, närett sädant skydd mäste anses mest af nöden. Härtill kommer, att de förra icke behöfva, för att möta möjligen inträffande olyckliga tillfälligheter, sätta försäkringspremierna högre än andra ansedda inrättningar af samma slag, dä de senare deremot, för att icke efterät nödgas infordra nya inbetalningar af de försäkrade, mäste nödvändigt bestämma premierna högre. Det är visserligen sannt, att det som så i premier för mycket utbetalas, framdeles och så vida inrättningen kommer att ega beständ, ätergår säsom viust till den som utbetalt det; men den högre premietariffen föranleder dock mången att hellre söka inträde i en annan lifförsäkringsanstalt, der både premierna äro lägre och han sjelf icke, i egenskåp af försäkringstagare, behöfver ikläda sig alla en försäkringsgifvares förbindelser. I öfverensstämmelse med hvad vi här i underdänighet anfört, visar äfven erfarenheten att en lifförsäkringsanstalt grundad på ömsesidighet — om den ock i likhet med Englands Egquitable Society eller Gotha Iebens Versicherungs Bank är i tillfälle att bereda försäkringstagare de största möjliga fördelar, sedan den lyckats tillvinna sig allmänt förtroende — dock numera svårligen utan statens särskilda garanti kan komma till ständ. Men en sädan garanti, om den ock skulle erhållas, leder likväl sä lätt derhän, att — säsom det skett med den Köpenhbamnska lifförsäkringsanstalten —sjelfva inrättningen förr eller senare blir en statsanstalt, hvilken just i sin egenskap af sädan är underkastad svårigheter som icke möta en enskild inrättning. De existerande Svenska brandförsäkringsbolagen äro nästan utan undantag lokala och ömsesidiga, hvaremot det nu föreslagna bolaget afser att, utan lokala inskränkningar, mot fasta premier hvarutöfver tillskott ej kan fordras, försäkra fast och lös egendom så väl i städer som på landet, äfvensom att på sädan egendom meddela andra inhemska och utländska bolag reassurans. . Det må villigt erkännas att Stockholms ypperliga och väl inrättade brandförsäkringsverk icke låta hufvudstadens invånare känna behofvet af en ny inrättning af detta slag, men otillräckligheten i öfrigt af nu befintliga brandförsäkringsbolag inses nogsamt deraf, att en högst betydlig del försäkringsbar egendom icke är inom landet försäkrad. Denna antydan af ett faktiskt förhållande innefattar ej nägon anmärkning mot de lokala brandstodsföreningarne, hvilka endast inom ett visst begränsadt belopp medgifva försäkringar. Ty det är ej rädligt för nägot bolag, som saknar grundfond eller verkar inom en inskränoktare krets, att på en risk försäkra större summor. Ett större allmänt aktiebolag, som med de mindre lokala brandstodsföreningarne delade ansvarigheten för försäkringar å högre belopp, skulle derföre alltid lända sitstoämnde inrättningar till nytta och säkerhet. Af denna korta utredning täcktes Eders Kongl. Maj:t nådigst finna, hurusom afsigten med bildandet af det nu ifrågavarande bolaget är att bereda försäkringstagare tillfälle att hos Svenska assuradörer erhålla dels sådana försäkringar som de förut antingen alls icke eller ock blott till nägon del kunnat vinna, dels sådana för hvilka premierna hittills tillfallit utländ ska kompanier. Att dessa premier uppgå till högst betydliga summor är allmänt bekant, och torde antagandet att de årligen utgöra omkring en million rdr bko icke vara öfverdrifvet. Då ett inbemskt bolag, i förhållande till de utländska, har fördelen af högre räntefot, lindrigare förvaltningskostnader samt lättare tillgång till upplysningar om personer och lokala förhällanden, är ej tvifvel underkastadt, att detsamma skall kunna lemna försäkringstagarne bättre vilkor än främmande assuradörer, på samma gäng som det åt aktieegarne bereder en billig vinst. Tages derjemte i betraktande att premiesummorna, i stället för att utgä till utlandet, hvarifrån de sedermera först efter längre tid och aldrig till folla beloppet kunna äterförväntas, komm att qvarhållas inom landet och blifva tillgänglige för inhemska produktiva företag, är det uppenbart hurusom bolaget skulle medföra en verklig nationalvinst. Enligt bolagsordningen är 1,000,000 rår banko det högsta och 300,000 rdr banko det lägsta belopp, hvilket, såsom vilkor för försäkringsrörelsens början måste vara inbetalt. Äfven sistnämnde somma, som öfverstiger den kontanta grundfond, hvarmed många af Tysklands, Frankrikes och Belgiens större och anseddare lifoch brandförsäkringsbolag börjat sin rörelse, bör så mycket snarare nu anses fullt tillräcklig för att bolaget dermed må träda i verksamhet, som vetenskapliga framsteg, närmare kännedom angående statistiska förhållanden i allmänhet och särskildt den vidsträckta och mångåriga erfarenhet som hemtas från andra kompanier, i förening med lättheten att erhälla reassurans, numera i betydlig mån minskat äfventyret af försäkringsrörelsen och i förhållande derefter äfven behofvet af större inbetalta kapitaler. Och om under första ären af bolagets tillvaro den kontanta grundfonden skulle behöfva till nägon del anlitas för godtgörelsen a! tillfälliga förluster, kar dock med all tillförsigt antagas att sädant ej vidare