Aftonbladet – 4 december 1854, sida 3

— PLENA I DAG F. M. Bidderskapet och Adein. På hr von Hartmansdorfts förslag beslöts att de pliktpenningar, som enligt ordaingsstadgan influtit, få af landtmarskalken fördelas bland behöfvande adetiga enkor oeh döttrar. Förslag till ätskilliga paragrafer i riksdagsbeslutet och till underdäniga skrifvelser lästes och godkändes. Inbjudning från borgareständet att deltaga i dess beslut om en utvidgad testamentsrätt föredrogs. Hr . Hartmansdorff och friherre Rehbinder yrkade bordiggning tills dess att presteståndets beslut blefve sändt, som uppgafs hafva varit att lagutskottets förslag lagts till handlingarne, hvarigenom ock frägan ör denna gäng förfallit. Grefve E. Sparre och hr Prytz yrkade frågans äterupptagning, alldenstund det beslut, som fattades af ridderskapet och adeln, varit fir åem en surprise. Meningen med lagförslaget vore su tydlig för dem svm varit emot det, så att man zunde hoppas deras bifall. Grefve E. Sparre motsatte sig ock bordläggcvingen. Genom votering bestämdes med 25 röster mot 12 att inbjudningen skulle föredragas. Under tiden hade protokollsutdrag ankommit från presteståndet, hvaraf upplystes att presteståndet lagt utskottets betänkande till handlingarne. Hvarefter hr v. Hartmansdorff förmodade att landtmarskalken ej skulle framställa proposition på frägan. Grefve Lagerbjelke ansäg att frågan ej vore förfallen, emedan presteståndet, på grund deraf att ridderskapet och adeln afslagit frågan, lagt betänkandet till handngarne, och att säledes, om denna grund borttoges, i har presteståndet icke fattat något beslut. Häri förenade sig hrr D. G. Bildt, Hjärne, v. Kock och rib. Tersmeden. Lindtmarskalken förklarade sin äsigt vara a!t injudniogen icke i sin helhet kan antagas, emedan vad upphäfvandet af privilegierna rörer, det stånd, f hvilket detta beror, afslagit detssmma; men att leremot, hvad frågan i öfrigt anginge, derom kunde vesiutas, emedan presteståndet ej pröfvat densamma. Greive Lagerbjelke yrkade de:på att inbjudningen nätte i denna sednare del antagas. Häri instämde srefve Sparre, hvaremot frih. Rehbinder och br von Hartmansdorff ansågo att de öfrige stånden antagit rorsleget under föruisättning af att ridderskapet och dela skulle i denna det upphäfva sina privilegier. Genom votering blef inbjudningen med undantag af hvad den rörer adeliga privilegiernas 12 6, antagen med 40 röster mot 22. Greive E. Sparre hemställde att genom en depuation inbjuda de öfriga stånden till deltagande, på let ati det mätte blifva ett Rikets Ständers beslut. frih. Rehbinder begärde detta förslag på bordet. Då iandtmarskalken förklarat att i följd häraf förslaget xomme att hvila på bordet, anhöll frih. Tersmeden att plenum mätte i morgon så tidigt utsättas att fråsan: kunde afgöras och att den måtte sättas först på föredragningslistan, hvilket bifölls.