Aftonbladet – 4 december 1854, sida 2

MAVLLEL LILI KOLUTR YI RGIH iIvAT all 5 209 ULall skola de i processionen vanligen deltagande vara der före K. M:ts ankomst samlade. Öfverplagg få i kyrkan begagnas. Gudstjensten börjas kl. 11. Efter gudstjensten samlas en trappa upp från venstra slottshvalfvet de som deltaga i processionen från slottet till rikssalen. Rikssalen öppnas kl. 12. — — — Med anledning af borgareståndets inbjudning har ridd. och adeln i dag genom votering med 40 röster mot 22 frångått sitt i föregående plenum fattade, i lördagsbladet af oss omnämnda, beslut angåenda utvidgad testamentsfrihet. Hr von Hartmansdorff och frih, Rehbinder motsatte sig inbjudningen, under förmenande att sedan presteståndet i gårdagens aftonplenum lagt lagutsottets betänkande till handlingarne, och adeln afslagit detsamma, samt endast borgareoch bondeständen bifallit förslaget, frågan vid denna riksdag förfallit. Denna åsigt bestriddes likväl af grefvarne Lagerbjelke, Sparre, frih. Tersmeden och hr v. Koch, N., samt gillades ej heller af hr landtmarskalken, som väl ansåg frågan om upphörande af 12 Siridd. och adelns privilegier, såsom erfordrande alla fyra ståndens bifall, vara af Rikets Ständer för närvarande afslagen, men fann deremot intet hinder för instämmande i öfrigt i borgareståndets inbjudning, helst allmänna lagen icke innehölle något stadgande angående ridd. och adelns privilegier, hvarföre den förra kunde ändras utan att de sednare i detta hänseende behöfde rubbas. Sedan voteringen derefter utfallit till förmån för inbjudningen, föreslog grefve Sparre att då öfriga stånden måtte inbjudas att deltaga i ridd. och adelns sålunda i viss mån förändrade beslut. Denna fråga begärdes likväl af frih. Rehbinder på bordet i ändamål naturligtvis att vid denna riksdag tillintetgöra hela saken. Emellertid anhöllo ett par andra ledamöter att inbjudningsfrågan måtte ställas främst på föredragningslistan i morgondagens plenum och att dett: måtte utsättas så tidigt att saken kunde förekomma jemväl i de andra stånden, innan Rikets Ständer kl. 11 samlades till gudstjenst i Storkyrkan. Ehuru det är ganska beklagligt, att beslutet om denna vigtiga reform blifvit fördröjdt till riksdagens allrasista timma, hvarigenom det således lätt kan inträffa att, äfven om ett defimitift beslut fattas, det likväl icke medhinnes att vid denna riksdag expedieras till K. M:t, önska vi likväl lifligt, att Rikets Stinder må förena sig om den af lagutskottet föreslagna utvidgningen i testamentsfriheten, och synes den omständigheten, att ridderskapet och adeln enligt sina privilegier skulle bibehålla en ännu större frihet i afseende på dispositionen af deras aflinge hus och jord i staden, icke skäligen böra eller) kunna hindra antagandet af en lag, som så väsentligt både för adeln och andra medborgarklasser utsträcker testamentsfriheten ej mindre af den rörliga förmögenheten, än af arfvejord på landet m. m. Ett i denna syftning af Rikets Ständer fattadt beslut lärer, äfven om det ej genom en officiel skrifveles kommer till K. M:ts. kunskap, icke underlåta att gifva en stark impuls åt justitiedepartementet att till nästa riksdag framlägga en proposition i ämnet, hvilket desto säkrare torde kunna förväntas, som K. M:t tillförene afslagit Rikets Ständers framställningar om utvidgande af testamentsfriheten för städernas invånare, hufvudsakligen endast af de skäl att den icke stått i sammanhang med en dylik utvidgning i afseende å egendom på landet. Och då detta sammanhang är beredt genom det nu ifrågavarande förslaget, synes all förevändning undanröjd att än vidare motsätta sig en af såväl det allmänna tänkesättet som representationen önskad förbättring ilagstiftningen. — Vid riddarhusdirektionens sednaste sammankomst utnämndes studeranden vid Upsala universitet Wilhelm Engelbrecht Dalman till erhållande af ett lägre riddarhus-stipendium å Borgenstiernska fonden af 150 rdr bko årligen. Vid samma tillfälle antogs ynglingen Johan Elias Lagerheim till frikadett till underhåll från adliga kadettskolefonden. — Bondeståndet har i dessa dagar haft att beklaga en ny förlust till de många som döden anställt i dess leder under innevarande riksdag. Efter en längre sjukdom afled i lördags afton Johannes Nilsson från Malmöhus län, hvilken, ehuru han vid denna riksdag började sin bana såsom folkrepresentant, både i och utom ståndet åtnjutit mycket anseende för sin redbarhet och sina frisinnade åsigter. — Kolerarapporter hafva inkommit till civildepartementet, dels från k. befallningshafvande i Linköpings län af den 29 Nov., med anmeslan att, sedan något nytt kolerasjukdomsfall ej inträffat i Wånga församling sedan den 9 i samma månad, hade farsoten inom nämnde län upphört; dels från k. befallningshafvande i Gefleborgs län af den 28 i nyssnämnde månad, med tillkännagifvande att kolerafarsoten upphört i Hudiksvalls stad. — Vi hafva nu fått oss, här i hufvudstaden, en ganska ordentlig vinter. Under förliden natt var nemligen kölden så bister, att termometern nedgick ända till 10 grader under fryspunkten. Också voro riddarholmskanalen och andra mera stillstående vatten i stadens grannskap i dag på morgonen öfverdragna — och äro det ännu — med en temigen försvarlig isskorpa, och det är fara värdt att, om samma köld ytterligare fortfar, inloppet åt saltsjösidan snart kommer att isbeläggas (så vida det ej redan skett) och dermed all sjöfart härifrån för året upphöra. — I måndags f. m. ankrade å Wingasand engelska ånglinieskeppen Princess Royal och S:t Jean dAcre på resa från Kiel till England. a M——