till chefen för de härvarande trupperna. Följande dag begaf han sig åter öfver till Nargö, hvarifrån han åter upptogs af samma ång: fregatt, som bragt honom hit. Äfven från Kronstadt ha ångfartyg blifvit utsända, af hvilka den 18 dennes 9 voro i sigt :, hvilka kryssade mot vester. UTRIKES Södra posterna ha i dag bragt 2 blad af den 24 dennes. E Sragt oss danske Vi meddela efter dem följande telegrafdepesch från Paris den 22 dennes: I dag vid middagstiden ljödo kanonsalfvor från invalidhotellet i anledning af den glänsande segrei den 5. General ,,ourme har stupat. DANMARRER. Fedrel: ndets,, i en telegrafdepesch omnämnda, artikel, rörande det gängse ryktet om en min! sterkris, visar, att det skulle vara frå8an OrA riksrådets betänkande om skattebevillni agsrätt (således icke riksdagens adress) hva som konungen blifvit oense med ministere... Konungens åsigt delas af Tillisch, och det har derföre varit tal om, att samtliga mimistrarne skulle afgå och han bilda en ny mainister, men han har afslagit detta. Sedermera bar geheimerådet Scheel kommit i fråga. Fädrelandet synes icke ha något emot at denne blefve holsteinsk minister i stället för Reventlow-Criminil, men finner det deremot ytterst betänkligt om han skulle bli ministerpresident och sjelf bilda en minister. Dagbladet antyder, att det skulle vara fråga om att Bluhme, Sponneck och Tillisch skulle qvarstanna i den Scheelska ministeren. Rörande detta ämne skrifves från Köpenhamn den 23 dennes till Ö. P.: Hufvudsumman af hvad som berättas är att er ministerkris, ehuru af något eget slag, verkligen skull stå för dörren. Huru vu härmed rätteligen från början förhäller sig, är temligen oklart; man säger ati konungen under sin resa i hertigdömena skulle bakor alla dessa officiella demonstrationer, alla dessa äreportar, transparanger, fesimältider, hvitklädda flickor, blomsterkransar, poesier etc. etc. hafva skymtat nögot, som han icke tyckt om och som icke kunnat til:fredsställa honom, trots all den möda vederbörande gjort sig att frambålla allt i det mest skinande ljus. Medan sålunda Berlingske förmedelst alnslänga berättelser, fulla af lutter förtjusning, från de olika platser konungen besökt på sin resa, sökt g:fva denna färgen af ett verkligt triumftåg och medan vissa tjensteandar äfven i korrespondenser till utländska blad varit mäna om att låta samma glada färg sö bjert som möjligt framträdd — skulle verkliga förhällandet dock vara det, att konungen under sin bemälda eriksgata icke saknat tillfälle till en hop ledsamma och störande betraktelser. Satrapen i Holstein grefve Reventlow-Criminil skulle sälunda vara på visst sätt fallen i onäd och konungen hafva frän honom vändt sina blickar till den bekante landtdrosten i Pinneberg, gebeimerädet von Scheel. Ni torde af gammalt hafva nägon id om denne hr Scheel, denne slaga politiker, som frän utbrottet af den schleswigholsteinska revolutionen 1848 smög sig undan ur kamraternas läger och begaf sig hit till Köpenhamn , för att upprätthälla sina apparanser, och som sedan dess hela tiden fiskat i alla slags vatten och säkerligen alltid haft i perspektiv att vid passande tillfälle lyfte sig sjelf upp på fienders eller vänners skuldror, lika godt. Denne herre, heter det, skulle nu så till vida ha spelet vunnet. I den sista brydsamma timman, då en ny riksdag inom få veckor skall sammanträda, förmodligen mer än någon annan deciderad emot den nuvarande ministeren, och dä konungen sjelf börjat känna sig generad, väl nägot af ställningen i allmänhet, men än mera af vissa personligheter inom kabinettet, till hvilka bans förtroende begynt att vackla, framställer sig nu hr Scheel — han har i förrgårs hit anländt — säsom den räddningsbjudande Deus ex machina. Han skall alltså hafva ätagit sig det i sanning kinkiga värfvet att bilda den ifrågavarande nya ministeren, i hvilken af de gamle sägas skola ingå Bluhme, Tillisceh och den naturligtvis till allt beredde och tjenstvillige grefve Sponneck. Detta nya kabinett skulle börja sin bana med en storartad handling, en koncession! Man skulle vilja gå så längt, som att ät det nyskapade riksrådet inrymma en hårsmän af beskattningsrätt, det vill säga inom ramen af ett så till sägandes oktrojeradt normalbudget (ni erinrar er att hbemälda riksräd sjelf redan petitionerat om en dylik liten utvidgning af dess knappa myndighet). Med denna i näder gjorda koncession — hvilken väl får betraktas säsom det högsta, hvartill man ännu vill sträcka sig! — skulle man söka besvärja stormen, lugna sinnena och afväpna riksdagen, samt sedan se tiden an och förlita sig på Cmesars lycka. 7 Alt detta är nu på sätt oeh vis icke illa uppgjordt. Betraktadt som ett ytterligare försök att vinna tid, synes det onekligen ha nägon chance för sig. Jag säger emellertid med afsigt synes, emedan jag förmenar att denna chance i alla fall är och blir temligen osäker. Jag tror hvarken att herr Scheels namn är egnadt att tillfredställa den stora folkopinionen eller den ifrägavarande skugg-eftergiften tillräcklig att samla för koncessions-ministeren en majoritet. Det skall, så längt som sakerna nu engäng blifvit drifna, mera, sannerligen mycket mera dertill. oo Konungen ärnar hålla en stor jagt i närheten af Fredriksborgs slott, hvilken skall var: från den 26 Nov. till den 29 December. Den bekante Harro Harring har kommit til! Köpenhamn, denna gång såsom nordamerikansk medborgare och agent för ett ångbåtsbolag, som vill underhandla med danska regeringen om reguliär ångbåtsfart mellan Danmark och Panama. FRANKRIZE. Bomarsunds kanoner äro nu uppställda i artillerimuseum vid S:t Thomas dAquin platsen. På stadshuset i Paris försåldes den 17 dennes åter en del af den slottet Neuilly fordom tillhörande parken. En Pariserkorrespondent till Köln. Zeit., berättar under den 18 dennes: I dag ankommo hit och togo in på hotel Meurice några och tjugo vid Alma särade engelska officerare. Nägra bland dem visade sig på gatan i uniform, och folket igenkände genast rödrockarne. Pläster, bandager och armbindlar och det martialiska utseendet förrädde dem äfven hastigt hvarthelst de kommo, och snart framkallades en ytterst hjertlig demonstration, i hvilken gaminer, blusmän, qvinaor och barn deltogo. Dessa officerare bekräfta, att det incerligaste kamratskap fortfarande räder mellan de båda srmeerna. Med den största beundran tala de om zusverna, hvilka som stengetter klättrade upp för klipporna vid