Aftonbladet – 27 november 1854, sida 3

ÅR UN or RT få ONT Oka ÅG IPLENA I DAG F. HH. Borgereständet hade ett kort plenum efter äterkomsten frän riks salen. Statsutskottets handskrifna memorial, i fräga om pension åt öfverstelöj:inanten grefve von Rosen, blef au, sedan utsko:tet uteslutis förbehållet om jern rägsprivilegiernas upphörande, efier en kort diskussion bifaltet genom votering ned 18 ja mot 9 nej. Derefter föredrogs en inbjudsicg frän bondeståndet cörande särskilda utskottets betänkande n: 23, i frå3a om bränvinsförskljoingsskatiers disponerande. Inpjudningen afsåg att en femtedel af denna skatt i stockholm skulle anslås till allmänna barnhuset. Hr Gråå yrkade inbjudaingens läggande till handlingarne. Hr Ekenman deremot talsde för bifa!l med den modifikation af förslaget, att stadsnämnden efter tadgadt pris skulle för denna andel af skatten inlösa tt motsvarande antal värnlösa barn, emedan det visat Big att fyra femtedelar af det antal fattiga mölrar, som önskat siva barn af stadspämnden inlösta, plifvit afvisade. Er Brodin trodde att, enår barohuet under denna riksdag fätt förökade inkomster, fenna skatt så mycket heldre borde få användas för sommunernas egaa många och stora behof. HrRin nan var af samma åsigt. Hr Stolpe ansåg det vara sommunernas rätt att sjelfva besluta om användandet vf sina inkomster. Kommunalbehofsven äro dessutom å stora, att nägra Öfverskott icke böra befaras. Stäniernas beslut om bildandet af länskassor genom birag från städerna af denna skatt, gillade visserligen pj tal, men avskig att då Stockholms stad ensam motsvarade ett län, det äfven vore följdriktigt, att denna stad ensam disponerade denna skatt. Hr JIHörnstein ansäg, att de i grundlagen föreskrifna former före wädesvis böra hällas i helgd. Och som talaren trodde att 48 och 49 SS R. O. hindrade antagandet af denna inbjudning, yrkade ban afslag. Hr Hesselgren yrkade ifven afslag. Som ledamot af stadsnimnden trodde ig talaren kuvna upplysa, att stadens styreise icke vore så overksam i fråga om att underhålla värnlösa barn, som en talare skildrat. Om kommunerna verkligen skulle få nägra öfverskott genom denna skatt, möter intet hinder för kommunerna att använda desamma till värnlösa barns inlösande på allmänna barnhuset. Hr Almgren trodde, att man ej hade näsot skäl att hysa mindre förtroende för Stockholms stads styrelse i afseende på de ifrågavarande medlens användande, än för öftiga kommuunalstyrelser. Sedan hr talmannen förklarat, att han ansäg sig icke kunna grundlagsenligt framställa proposition annorlunda, än antingen på antagande af inbjudningen oförändrad eller ä afslag till densamma, blef genom votering inbjndningen afslagen med 20 nej mot 9 ja. — — Bondeståndet. Frägan om pension ät grefve voa Rosen blef nu agjord i bondeståndet. Pensionen tlef afslagen. Sahlström o-h Avders Persson frän Örebro län uttalade sin äsig!, att grefven gjort sig särdeles välförgjenat af denra erkänsla från St ndernas sida, men då ständets majoritet var emot saken, ville de blott uttrycka sina enskilda tankar. Bergström, Per Mattss02, Lars Rasmunsson, vice talman Svartling och Falk talade för afslag, väl medgifvsnde att grefve von Rosen hade utvecklat en utnärkt verksamhet för jeruvägssaken, om hvilken han gjort sig särdeles förtjent, men anseende beviljandet af en pension nu vara för udigt innan nögot vidare resu tat af denna verksimhet blefve synligt. För öfrgt föredrogos och gillades åtskilliga expedstionsutskottets skrifvelseförslag. — tr Ronpdestårdet, Plenum i Lördags. Hemmansklyfning och Jordafsöndring. Vid föredragningen i lördags förmiddag af lagoch ekonomiutskoltens betärkande n:o 33 i detta ämne vtalade sig den enhölligaste åsigt om nödvändigheten att underlätta hemmansklyfningen och jordafsöndringen. Petter Jönsson, som i utskottet afgifvit en utförlig oservation, ogillade på det högsta 1853 ärs författnivg, som väckte allmänt missnöje och bvarigenom det bifvit nästan omöjligt att erbilla fasta å jordlotter på hvilka förut åboerna varit i åtnjutande afalla den besutna allmogens förmåner och kunnat redligt föda sig. Endast iuom hans komm.ttentskap hade enligt utdrag ur jordebyen, mer än 500 bönder som egde mindre än !, hemman kommit i de obesutnas kategori. Det är en stor orättvisa och vädligt för samhäl et att vilja hindra den fattige att förvärfra det lilla ban kan, ren derenat lemna öppet för den rike att slå under sig så : der han möjligen förmär. Det tycktes sl ait genom lagstiftningen hindra ucgra fö all u ga iTertalet från jordbesittningen. Man äberopade visserligen nu att det -kedde pä det staten ej skulle gå miste om skatten, men förr hade