Aftonbladet – 24 november 1854, sida 2

ombord. Childers tog upp honom, halfannan timma sedan vi begifvit oss af i går afton. Hästen dansade polka tills han var färdig att digna ner (han skulle valsat, om han ej stått i skacklarna) och så gaf jag honom tecknet och han lade sig helt makligt att sofva. När den der erkekanaljen gade sig vilja gå framåt till fots, hängde sig hunden fast vid hans halsduk med alla fyra benen i vädret och drog honom till marken och kastade sig öfver honom. Hvarfrå han fann för godt att stiga in i vagnen igen och der satt han tills jag klockan half sex i morse vände hästens hufvud hemåt. Mr Gradgrind öfverhopade honom med tacksägelser och antydde så grannlaga som möjligt sin önskan att få visa sin tacksamhet med en liten penninggåfva. Jag behöfver ej pengar för min egen del, squire; men Childers har hustru och barn, och skulle ni vilja erbjuda honom en fempunrdsnot, tror jag ej den skulle vara ovälkommen. Om ni likaledes ville bestå hunden ett nytt halsband och hästen en krans af klockor, skulle jag med tacksarohei mottaga dem. Grogg tar jag alltid emot. fan hade redan begärt ett glas och begärde nu ytterligare ett. Om ni ej anser det för närsånget, skulle jag vidare be er gifva mitt sällskap en liten frukost, hvilket skulle göra dem mycket lyckliga. Alla dessa små bevis på sin tacksamhet var mr Gradgrind mycket villig att gifvo. Han ansåg dera endast alltför obetydliga, zade non, för en sådan tjenst. Nå vil då, equire; om ni blott vill lägga ut ett godt ord för oss, stackars folk, när ni kan, skola vi vara mer än qvitt. Om er dotter ursäktar mig, skulle jag gerna vilja tala några ord enskilt med er, squire.n Louise och Sissy drogo sig tillbaka i rum