ROT AV Ave ve ee AVVTVETÅ — Bristande utrymme nödgadeoss förliden onsdag att endast med några ord omnämna förhandlingarne vid krigsvetenskapsakademiens högtidsdag den 13 innevarande månad. Vi komplettera nu detta med ett utdrag ur den utförliga redogörelse S. T. härom innehöll. Sekreteraren, öfversten m. m. Hazelius, uppläste äårsberättelsen, af hvars början vi låna följande utdrag: Om någonsin denna akademi, för att fira minner af sin stiftelse, samlats under dagar, manande till uppmärksamhet och värd om värt yrke, till erinran om dess ädla bestämmelse, så är det under dessa, då tre af Europas stormakter, så väl i österns aflägsna länder, som nära våra egna kuster, äro invecklade i en vidtutseende kamp, då den fjerde stär med draget svärd vid sin grannes gräns, och inga bemödanden sparas att rycka den femte med i den gemensamma striden. Endast vär verldsdels trenne yttersta halföar, den italienska, den spanska och den skandinaviska, stå ännu utom stridens område, följande den med deltagande blickar, Skandinavien hvilande på sin sköld. För medborgaren i allmänhet är ett stort krig endast en politisk sak och han medför vid detsammas betraktande endast sitt deltagande för någondera sidan, sin nyfikenhet om utgången till seger eller nederlag. Hvad som händer är för honom nog, säsom källa till behag eller misshag. Krigsmannen deremot, den tänkande, icke fremmande för de naturliga känslor, hvilka häfva hans bröst lika lifligt som hans borgerliga broders, båda tillhörande samma älskade fädernehus, följer derjemte med ett särskildt deltagande ett krigs skiften, ty de utgöra hans yrke, icke inskränk inom dess fredliga öfningar, inom tankeus bildande betraktelser, utan i verklighetens allvarliga hardling. Han söker i kriget icke blott hvad som timat, utan huru. Han vill se huru krigskonstens ständiga sanningar, hvilande på förnuftets och menniskohjertats naturlagar, blifva tillämpade under vexlande omständigheter, huru nya läror uppstå ur nya krafter, nya reglor ur nya förhållanden. Denna tanke, om krigsmannens riktade blick åt sitt yrkes framsteg och ära, sluter sig värdigt till minnet af den dag, då, för 58 år sedan, ett antal män, hvaraf äpnu endast en ) bär sin ära bland de lefvandes antal, samlades att stifta detta samfund, -under dagar då, likt dessa, Europa stod i vapen, vid den förste Napoleons börjande bana, under dänetaf hans första segrar, och ristade på sin sköld, hyllande sinnelagets och förståndets parade egenskaper, främst krigsarens förnämsta egenskap: mannamodet, men bredvid det samma hans andrt: det odlade mannavettet. Sekreteraren tillkännagaf sedan, att akademien under året icke emottagit svar å någon af sina utställda prisfrågor, samt att de för nästa år utställda skulle genom allmänna tidningarne tillkännagifras. Sedan redogjorde han för det vigtigaste, som under året inoch utrikes tilldragit sig inom krigsvetenskapeus område under hufvudrubrikerna: Organisation, Krigskonst, Artilleri, Befästningskonst och Topografi. Bland svenska organisationer omnämndes den nya kären: Westernorrlands beväringsbataljon, som under n:o 29 inträdt i de gamla regementenas led, det nya arbetskompaniet ä Kungsholmen, persedelförrå dets ökande till undvikande af dubbla beväringsmöten, trossfordons anskaffande, all sjukvärdsmateriels ökande. Bland norska organisationer redogjordes för grunderna till dess nya beväringslag. För Frankrike omnämdes Vincennerjägarnes ökande till 20 bataljoner, på 10 kompanier af 120 man, en sqvadrons tillökniog ä dess 53 rytteriregementen, artilleriets nya organisation, kejserliga gardets återupprättande. För England krigsminsterens nya inrättniog, armeens och milisens ökande. Från Ryssland hördes endast om nya utskrifuingar; af de lifegne utskrifvas i soniliga land skap 1 af 5, i andra 1 af 7, 10 eller 15, hvirföre soldatmåttet hade blifvit nedsatt till 5!V, sv. fot. Finska indelningsverkets nya upprättande omnämdes. För Preussen omtalades den nya trosskåren samt kadettkärens ökande till ett antal af 1440. Frän Österrike nämndes, säsom bevis ä den duglighet, som uttjenade militärer ansägos ega, att, till uppnuntran för dugliga personer att inträda i krigstjenst och der förhälla sig väl, blifvit förordnadt: att till alia lägre biträden vid statens embetsverk, vid post-, telegraf-, skogs-, bergsoch saltverken, samt vid aila sta:sfa briker, skola hädanefter uteslutande utses underbefal och manskap, som tjenat väl, hvarjemte det skulle räknas till synnerlig förtjenst för enskilda bolag, kassor och försäkringsanstalter, om de fästa afseende på militärer; för framtiden har kejsaren befallt, atti dylika föreningars stadgar skall inflyta äliggandet att vid ofvannämnda befattningars tillsättande företrädesvis utse militärpersoner. Antalet af dylika befawtningar, hvilka endast tillsättas af staten, uppgafs till 25,300, med löner från 160 till 900 rdr sv. banko. Åtgärden anmäörktes vara af den största vigt i ett land som Österrike, der krigstjensten är grundad på beväringssystem. Österrikiska artilleriets nya organisation å 144 batterier af 8 kanoner hvardera. Tyska förbundets stridsmakt var ökad med !s. Under krigskonst redogjordes för svenska armeens förseende med slagläsgevär, 5000 infanterigevärs uppreffling till skarpskyttegevär, ätskilliga gevärs ändring till Maynardska antändningssättet för 60 skott, pris belöningar för skarpskyttar, manskaps inöfning till användande säsom sjukvärdstrupp, de ä Gottland förlagde truppernas öfniovg, utom i andra militäriska fore mål, äfven i fältförskansviogars byggande, förslag till sjuke och särade hästars värd m. m. Frän Norge omnämndes sammandragningen, för första gängen, innevarande sommar, af alla infanteriets underoffice rare och korporaler på Gardemoen, 4 mil norr om Christiania. — Frän utlandet nämndes i allmänhet, att de taktiska diskussioneroa tystnat, men stt det så mycket mera flitigt arbetades i verkstäderra, Tändnåls-geväret fortfo. alt i Preussen uppbärss, i England och Frankrike deremot Miniegeväret, af bvilket Ryssland förlidet år gjort i Littich oerhörda beställningar för alla sina skarpskyttar, hvarföre det också visat gig, att vestmakternas trupper, öfverallt der de med ryssarne sammanträffat å Finisnds eller Krims kuster, Bade mötts af Miniegevärets eid. Men under senare året hade detta fått i Belgien en farlig medtätlare i veskrefs. G i schweiziska jägaregeväret bisarels. Kaglaad nade! nödgat: frängå sitt gamla system alt taga gevär en