Torlegenheten blitvit Sarucles trycKkanUt. ENGLAND. Man hade börjat hysa icke ringa farhågor att kapten Callinson, som med skeppet Entreprise, år 1851 begaf sig ut på upptäcktsresa i Polarhafvet, skulle ha delat Franklins sorgliga öde, enär på ovanligt lång tid ingenting om honom och hans. skepp blifvit förspordt. I dessa dagar ha emellertid underrättelser ingått att Entreprise den 21 Aug. detta år lyckligen ankommit till Port Clarence, hvarifrån kapt. Callinson hade för afsigt att öfver Hong-Kong återvända tilläEngland. Sommaren 1851 hade han framträngt genom Prince of Wales sund, men till följd af isgången måst återvända och tillbringa vintern 1851—52 på 719 35 N. Br. och 1179 35! W. L. Efter fruktlösa bemödanden att sander sommaren 1852 uppfylla ändamålet med sin resa, öfvervintrade han år 1852—53 i Cambridge-viken, Wollaston land på 699 N. Br. och 1059 30! W. L. Under sommaren 1853 fortsatte han sin resa och öfvervintrade 1853—54 i Camden-viken under 709 8 N. Br. och 145! 30! W. L. Först den 15 Juli detta år gick isen upp, då kapt. Callinson gick till segels till Port Clarence. I början af nästa år skall vid Aldershot bildas ett läger, hvilket beräknas att till en början komma att upptaga 10,000 man. SPANIEN. Bland de i cortes invalda medlemmariie märker man äfven sändebuden i Paris och London. Patrie berättar att dessa herrar :komma att återvända från sina poster för att iinträda i de konstituerande cortes. Generaldirektören för musgerna har nyligen uti det i Luxemburgpalatset befintliga museum för lefvande konstnärers arbeten upplåtit en hel sal nästan uteslutande för uppställande af litogratiens mästerverk. Svarta Hafvet. Såväl i Frankrike som England har man mottagit Åtskilliga rapporter från de respektive ländernas öfverbefälhafvare i Orienten. Ur en depesch från lord Raglan af den 23 Oktober meddela vi följande utdrag: Mylcrd hertig! Sedan min sista berättelse af den 18 hafva belägringsarbetena fortgätt med oförminskad kraft. Som de franska batterierna icke kunde den 18 om eftermiddagen öppna någon eld, så riktade fienden sina kanonmer nästan uteslutande mot de brittiska förskansningarne och underhöll till sent på aftonen en ganska häftig eld mot desamma; jag kan dock med tillfredsställeise omnämna att han tillfogat I vära verk mindre skada och vär krigshär mindre förI lust, än man kunnat vänta. Morgonen derpå började general Canrobert tidigt i daggryningen beskjutningen icke blott från de skadade batterierna, utan anfallet förstärktes ännu vidare af elden från de under föregående dagen nyuppförda batterierna, och dessa hafva nu arbetat med sädan kraft, att fransmännen lyckades framskjuta sina löpgrafvar och i likhet med engelsmännen betydligt skada platsens försvarsverk; dessa äro dock icke på Jångt när betvingade, och ännu har fiendens eld icke märkbart aftagit. Äfven vär eld har varit ihärdig och verksam; men som fienden kan förfoga öfver stora menniskomassor samt öfver flottans och arsenalens hjelpkällor, så kunde han med oerhörda ansträngningar till en viss grad återställa sina förskansningar och inom kort ersätta mänga af de förstörda kanonerna medelst andra samt förnya sin eld frän verk, hvilka vi redan en gång lyckligt nedtystat. Den lätthet, med hvilken fienden reparerar sina befästningar och förser då nya med kanoner, fördröjer naturligtvis de angripandes framsteg mera än Öönskligt vore; och jag kan icke med den ringaste grad af säkerhet uppgifva, när det blir oss möjligt att vidtaga nägra ytterligare mätt och steg. Marinbatterierna på land hafva utan uppehal fo.tsatt sina ansträngningar, och med ledsnad mäst. Jag omnämna två tappre officerares vid flottan död: 10,tnant Ruthven, som dog af sina sår och löjtnant Grea thed från krigsskeppet Britannia,. Bäda saknas allm Pt. Den sednare erhöll ett dödligt sär i samma ögonbi tCk han riktade en kanon och sedan han, enligt brig igeneralen Eyres utsago, hvilken då förde kommana.?t Vid löpgrafvarne, vid batteriet uppfyllt sin pligt vå ett sätt som uppväckte allmän beundran. En ansenlig mängd ryssar visade sig för två dagar seda 2 i Balaklavas omgifningar, men hade äter aflägsnat si Och hade ej vidare blifvit sedde på vär front. — .28 har anledning trö, att furst Menschikof ej befinner Sig i Sebastopol. Han lärer med hufvudstyrkan hafva begifvit sig till slättmarken söder om Baktschisarai. Stabschefen, amiral Korniloft, lärer i förrgår aflidit af sina sär. General Canrobert har insändt en rapport af den 22 Oktober, hvaribland annat yttras: De svärigheter, med hvilka vi hafva att kämpa, äro af tvåfaldig art: jordens beskaffenhet, dä det öfverallt otillräckliga jordlagret blifver allt tunnare, ju närmare vi komma till fästningen; sedan den, som uppkommer genom kanonernag antal och kaliber, hvilka fienden uppställer i en i nästan rak line utsträckt front. Under dessa omständigheter äro Se hjelpmedel, som han kan erhålla från sina i hanmmen de ankrade skepp, sä väl i personal som materiel, näI ge stan outtömliga, under det att våra, fastän betydligt förökade genom: båda fiottornas närvaro, äro inskränkta I 8: till det nödvändigaste. Vi hafva mnästan uteslutande j fö att besvara 68-pundiga kanoner, 80-pundiga haubitsir ser och 12-tums mörsare. Dessa omständigheter göra Iso Sebastopols belägriog till en af de mest mödosamma I bl operationer, som sedan läng tid bifvit sedda, och de I bl ansträngningar, hvartill dessa tvinga oss, förklaras Ika genom de binder mot hvilka vi hafva att kämpa. Natten mellan den 20 och 21 gjorde fienden ett miss) 49 lyckadt förnaglingsförsök. Nägra man, för hvilka l de det lyckades att öfverraska batterierna och dit in-lto; tränga, blefvo jemte sin befälhafvande officer, dödade. Den förlust, fiendens eld förorsakat oss, är på I so ånogt när icke så betydlig som den i betraktande aflku de svårigheter, byilka jag nu framställt, kunnat vara. I ia Jag afsänder småningom genom alla de medel, fiot1 da tan kan ställa till mitt förfogande, våra sårade till Konstantinopel, hvarest vära lasarett hafva vunnit en betydlig utsträckning. årmeenps sundhetstillstånd är mycket tillfredsställande; de sjukdomar, mot hvilka sl vära soldater hafva att kömpa, bafva till största derö len uppkommit af utomordentliga mödor; de landsatta er marinkanoniererna lida ätven; de visa ew mod ochlgc en hängifvenhet, som beun dras af hela armetn,, er INLAND. Ryska marinjournalen meddelar föjande lin underrättelser från Östersjön: vÅland. Fästningsverken på Aland förete för närI st varande blott en massa ruiner, och sjelfva Åland — I gi en genom öfvermenskligra krafter vanställd trakt. Del di trenne tornen C, Z och U, isynnerhet de båda sistI bs ee ee Fas 1 er FM AA m mo