Aftonbladet – 14 november 1854, sida 1

tillfälle att försvara sig. Mot dig har jag ingenting vidare att anmärka; hvad du berättat mig visar sig vara sannt, och jag har satt dig i tillfälle att bevisa det och dermed kunna vi vara qvitt. Jag önskar er allesammans god natt. Jag måste bort för att på annat håll skaffa mig närmare upplysningar i den här saken. Då mr Bounderby satte sig i rörelse för att gå, kom Tom ut ur gin vrå och följde tätt efter honom. Den enda afskedshelsning, hvarmed han besvärade sig, var ett tvärt: God natt, min far!, med hvilket korta tal och en vred blick på sin syster han lemnad: rummet. Sedan han förlorat sitt nödankar hade mr Gradgrind varit sparsam på ord. Han satt ännu alltjemnt tyst, då Louise i en blid ton sade: Rachael, en gång när ni lärt känna mig bättre, skall ni ej bysa misstro till mig.v Det är emot min natur, sade Rachael, nu något mildare, vatt vara misstrogen mot nåon; men när jag sjelf blir misstrodd, när ni alla bli det, kan jag omöjligt hindra sådana tankar att få insteg i mitt hufvud. Jag ber er förlåta att jag begått en sådan orättvisa emot er. Jag tänker ej nu hvad jag sade nyss. Dock kunde jag lätt åter falla på sådana tankar, när jag erinrar mig huru grymt förorättad den stackars gossen blifvit., pBerättade ni honom i ert bref, frågade Sissy, att misstanken emot honom tycktes uppkommit af den anledning, att han om aftonen blifvit sedd i närheten af banken? Han kunde då veta hvad han hade att förklara fr han kom tillbaka, och ha allt på redig ot.n Ja, min goda miss,, svarade Rachael; men jag kan icke förstå hvad som kan ha fört honom dit. Han brukade eljest aldrig gå åt det hållet. Banken låg alldeles icke i häns