Aftonbladet – 13 november 1854, sida 2

utt lemna flickan i fred. Men då den närsångne Martissonen ej aktade härpå, så skufade packaren till bonom, hvarpå han anföll oackaren, men blef af den sednare eftertryckigen tuktad, med tillhielp af packarträdet. saken underkastades genast laga behandling, hvarvid packaren af stadens kämnersrätt dömdes att böta 10 daler silivermynt. Domen måste likväl sedermera underställas generalguvernörens pröfning, hvilken skärpte den till JV par spöl Straffet sattes genast i verkstöllighet... Detta förhatliga drag af rå militärdespotism väckte till och med i det eljest så likgiltiga Åbo ett ovanligt uppseende. Frågas billigt, är det så man aktar landets lagar och författning? Våra lagar, en af de dyrbaraste och heligaste skänker som vi hafva qvar från vår fordna förening med Sverge, dessa lagar, hvilka den ryska ezaren sjelf heligt har besvurit och stadfästat, de trampas nu under fötterna. Men han yttrade ju äfven om Polen: Antingen despotism eller — republik; men konstitution tål jag ej! Säg, hvad hafva vi att vänta af dylika ord? Jo, att Finland, om det ej nu öppnar ögonen, en dag skall för sin fanatiska trohet få dela det arma Polens sor liga lott. finlands indelta armå, som den bulde czaren, genom sin faderliga ukas i sistlidne Juni månad, befallte återuppsättas, alla rysspatrioter till innerlig glädje och gamman, har redan sammanträdt till öfningar och har blifvit iuspekterad af presteståndets chef, chefen för ecklesiastik-departementet i kejserliga senaten, general-majoren baron K. v. K., i sanning en ljus inspektör. Men czaren är ju äfven alla ryssars patriark! Denna uppsättning är äfven ett brott mot våra så kallade lagar, hvilka ligga nerdammade och multnade i senatens arkiver. Vid landtdagen i Borgå 1809 utfästades, att Finland ej på 50 år skulle behöfva uppsätta sin arm6; ocx skulle det derefter ske, så skulle det ske långsamt och åtminstone ej inom 5 år. Så är nu deux löfte hållet, och man har dertill haft den fräckheteor 2tt fram komma med sakförvridningar i det nav? ukasen, der det heter, osatt denna frihet beviljades på obestämd tid till dess landet återkommit i välstånd. Och har nu detta skett i år — troligen i czarens tycke — då Finland på den sednaste tiden har varit hemsökt af de största olyckor — har sett tvenne sina rikaste städer totalt blifva lågornas fof, sin sköna handelsflotta förstörd, hårda år och pest härja landet? — Och skall nu denna arm6 utgjuta sitt blod mot Englands och Frankrikes ädla söner, hvilka måhända blifva hitsända att lossa våra bojor? OQO Suomil när skola fjällen falla från dina förblindade barns ögon? Nästa vår skola Finlands sorgedagar börja. O! alla folks fader, bevara äfven detta land! ..... Och nu farväl! Z. seen