Article Image
terande i vissa delar blefve oprekiiskt. Stadgande om 5 tunnland, isynnerhet med hr Indebetous tillägg pä. ett ställe,, skulle kunna lemna rum för sköfling af 1000 tunnland, utan att författningen derå vore tillämplig. Dä. en talare upplyst, att meningen vari att endast uttala en princip emot sköflingen, hade det äfven varit nog att uttala denna princip helt kort, atv der skog nedhugges, egaren vore skyldig at draga försorg om dess äterväxt, der hemmånets: storlek och-skogens bestånd sådant fordra,. Talaren yr: kade proposition. om en underdånig skrifvelse i sädan syftning. Hrr Palander och Rettig yttrade sig i likhet ned hr Indebetou. Hrr Rydin och Wern yrkade obetingadt bifall till utskottets. förslag. Hr Stolpe ansäg syftet lofvärdt. Men förslaget vore i många delar opraktiskt samt dessutom alltför mycket ingripande på den enskildes fria egande rätt. Att den enskildes skogar ställdes under jägeribetjeningens uppsigt, kunde talaren ej gilla. Dessutom finnes icke jägeribetjening öfver allt. Norr om Dalelfven saknas all sädan. Talaren delade hr Bergers isigt i fråga om Tförslagets opraktiskhet och hr Ekenmans i afseende å detaljerna. Det vore nog, om ständerna beslöte en, underd. skrifvelse, med anhållan att K. M. måtte till nästa riksdag låta utarbeta ett lagförslag, äsyftande att, så vidt möjligt vore, utan ingrepp i den enskildas rätt, skydda skogarnes bestånd. Efter slutad diskussion afstod talaren från denna hemställan och förenade sig med dem, som yrkat afslag å denna punkt. Hr Arnberg delade de talares äsigt, som ansett förslaget opraktiskt. Iogenting vore så demoraliserande som en lagstiftning, hvilken ej kunde tillämpas. Den enskilda omtankan borde mana till vård om skogarne, isynnerbet: som hemmanets värde berodde till stor del på skogens tillstånd. Ytterst hvilade skogsbushållningen. pä en allmänt utbredd: kunskap i ämnet. Skogens. läge bestämde äfven i någon mån dess värde ; ty ställen funnos, der skogens borthuggande vore en vinst: En och samma lagstiftning vore derföre ej lika lämplig för alla orter. I samma mån som öfvertygelsen om skogarnes värde blir allmän, i samma mån inträder en förbättrad skogshushällning. Talaren yrkade afslag. Hr Falhem fann sig helt och hället förekommen af hr Berger och de talare, som yrkat afslag ä denna punkt. Det vore bättre att genom upplysning befordra. skogshushållningen, än att sädant skulle ske genom tvängslagar. Hr Wällenberg ansåg det vara svårt att stifta en lag i detta ämne, som vore tillämplig för hela Sverge. Hvad som lämpade sig för Skåne, vore deremot ingalunda lämpligt för Norrland, der förhållandet med Skogarne vore helt annat. Talaren yrkade derföre afslag. Sedan genom votering afslag, af 2:dra punkton blifvit) antaget till kontraproposition, utföll den slutliga voteringen efter den förseglade sedelns öppnande med 19 röster för bifall emot 18 nej. Bondeståndet var i gårdagens plenum upptaget af protokollsjustering, permissionsansökniogar och pröfning af expeditionsutskotskottets förslag till skrifvelser. PLENA I DAG F. M. Ridderskapet och Adeln. Lagsamt allmänna besvärsoch ekonomiutskottens betänkande n:o 9, i anledning af väckta frågor om förändrade föreskrifter i åfseende på skogshushällningen i riket, föredrogs punktvis, sedan en längre diskus sion föregätt rörande sättet för behandlingen af denna fräga, derunder åtskilliga talare begärde att afgörandet af densamma skulle uppskjutas till nästa riksdag, och Rikets Ständer anhålla hos Kongl. Maj:t om nådig proposition i ämnet, eller ock en författnings utfärdande. Denna begäran bestreds af andra, som ansägo den ej kunna ske, förr än Rikets Ständer tillkännagifvit sin åsigt i frågan, och man således visste hvarom man ville framställa anhällan hos Kongl Mej:t. Frih. Raab afgaf förslag till underdånig skrifvelse, innehållande de grunder, på hvilka Rikets Ständer ville anhälla om en förfättnings utfärdande eller nädig proposition i ämnet. Vid utskottens första hemställan gjordes anmärkningar, rörande redaktionen, af grefse Lagerbjelke, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med borgareständets beslut, samt i sak af Frihrr Palmstjerna och Raab, hrr v. Kock och v. Hartmansdorff. Beslutet blef följande: i 1:a momentet utbyttes orden dem af jägeribetjeningen meddelade föreskrifter mot uppgjord och fastställd skogshushållningsplan samt under jägeribetjeningens tillsyn; i 2:dra mom, uteslöts ordet enskilda, och utbyttes orden som emellan delegarne förblifva oskiftade mot som blifvit öfverlemnade till menigheters disposition och emellan delegarne förblifva oskiftade,. — Frih. Raabs begäran om det tillägg: satt Rikets Ständer skulle anhålla om en i möjligaste måtto fullständig uppgift öfver kronans i behåll varande skogar, föranledde votering, hvarigenom denna begäran afslogs med 20 röster mot 16. Hr v Köcks förslag om tillägg att författningårne rörande afvittringarne måtte öfverses, afslogs. Plenum fortsättes i: afton. Presteståndet. Lagoch ekonomiutskottens betänkande n:o 29, i anledning af väckta frågor om förändrade föreskrifter i afseende på skogshushållningen i riket. Prosten Almqvist förnekade ej värdet af det arbete utskotten nedlagt, men var ej nöjd med det resultat hvartill de kommit, dä realisation af den ide utskotten tänkt sig, som skulle tillvägabringa den väntade lyckliga påföljden, förnämligast komme att bero aj jögeribetjeningen, hvilken i sitt närvarande skick svårligen är mäktig ett sådant uppdrag. Som förslaget nu är, skulle skogsbushållniogen komma att blifva er vaffär, emellan skogsbetjeningen och disponenternz eller egarne af skogar. Talaren uppläste härefter ett förslag till und. skrifvelse i ämnet. Doktor Nordlander uttalåde sin tvekan om fulls lämpligheten af den i utskottets förslag omordade trakthuggningsmetoden såsom skogsbushällningssätt, såsom fordrande en större jägeristat, än vi ega eller kunna aflöna af för banden egande tillgävgar, ehuru teorien sm en abstrakt sats ej kan förnekas sitt värde. Talaren ansåg derför bäst att hvarje ort, på sätt för alla vore lämpligast, finge följa sitt skogshusbållningsSystem, som, om det äfven vore mindre vetenskapligt, läte sig verkställa. Doktor Gumelius hade för sin del önskat att förslaget varit något mera detaljeradt, liksom ett och annat vore att önska ändring uti. Önskligt hade varit att förslaget ej kommit så sent fram, att den son: will asnbanae fmam rån mata 2 blan Arntnnan dalonmA

11 november 1854, sida 3

Thumbnail