med de många toma platserna, det fordna vidlyftiga byggnadssättet), de många kyrkorna med dertill stötande vidsträckta kyrkogårdar, en ganska betydlig utsträckning, till hvilken invånareantalet, nära 126,000 menniskor, icke står i något motsvårande förhållande. Klimatet kan man i allmänhet icke kalla ogundt, då blåst ofta renar luften. Fremlingarne hemsökas visserligen ofta af gastriska febrar, mer dessa härröra merendels af de ovanliga och egendomligt beredda födoämnena. De lifliga gatorna, vidsträckta palatserna, kristna kyrkorna med klocktorn, som redan utträngt moskåeerna, värdshusens byggnadssätt, men framförallt de lysande ekipagerna och herrars och damers moderna toiletter, detta allt har visserligen ett europeiskt utseende, om också ännu mycket erinrar om turkarnes herravälde (t. ex. bruket att bullra med en hammare på bräder, för att gifva tecken till gudstjenst, härstammande från fordna tider, då de kristna kyrkorna ännu icke fingo hafva några klockor, liksom äfven många på turkiskt sätt inrättad. värdshus, bad, brunnar o. m. d.). Man finner icke lätt i någon annan stad i Europa en sådan blandning af nationaliteter som i Bucharest. Kärnan utgöra naturligtvis wallacherna. Men utlänningar, italienare, engelsmän, fransmän, tyskar (de sednare öfver 15,000) etc. äro ganska talrikt representerade emedan handel och industri till största deie. befinner sig i dessas händer. Innan dessa gä ster blefvo hemmastadda, var man van att hemt:: allt som erfordrades till klädedrägt etc. från utlandet. Man kan således lätt beräkna hur: starkt den vinst man här kan göra måste hitlocka handelsmannen och industriidkaren. E egentlig wallachisk medeleller borgareklass saknas. Den rike är alltför förnäm, den fattige för lat, och således är det intet under, att denna klass, som ingen större stad kan undvara, har bildat sig af utländningar. Och för denna klass är Bucharest ett annat Kalifornien. Apotekare, köpmän, sadelmakare, smeder, skräddare, värdshusvärdar etc. komma på kort tid genom flit och ordentlig lefnad till stort välstånd. Beklagligtvis blifvedock Bucharest för många utländningar förderfvets kärr; det lätta penningförvärfvet, dryckesvarornas billiga pris etc. göra många l liderliga; i synnerhet gäller detta om dem som komma från Tyskland, så att deras li derlighet blifvit liksom ett ordspråk. Ganska ofta hör man skymfordet Neams bezio (förbannade tysk). Ett undantag göra tyskarn.l: från Siebenbärgen. Dessa, som äro mera vana vid förhållandet (lätt förtjenst och billiga priser på mat och dryck), råka sällan på villovägar. Synnerligen från Kronstadt, den af de siebenbirgiska städerna, som närmast och mest står i beröring med Bucharest, hafva många raska och dugtiga affärsmän och handtverkare I ditflyttat. Hvad wbeträffar bojarerna eller de allachiska förnäma i hufvudstaden (ty egentligen kan blott vara fråga om dem såsom invånare; alla andra äro plebs), så äro dessa i allmänhet rika men okunniga. Bojarens begär att härma franska seder och inrättningar är bekant, och för sådant är han beredd att göra äfven d-: största offer, under det han visar sig småaktig i sin hushållning och emot sin omgifning. Ingenstädes i verlden lefva tjenarne så dåligt som hos bojarerna; i bokstaflig menirz förL-0 RR cc re se BM ÅA Hr ht 30 AA OL OD RR ER VN ov hungra de nästan midt i öfverflödet. nung menniska deremot, som parlerar fi: yska och i synnerhet om hon kan klinka :igra valser på klaveret, gör lätt sin lyck 26dan hon har fransysk anstryknin . Jag sjelf begaf mig efter fullbordade gymnasiistudier till Bucharest, fann utan möda, emedan jag hade nämnde egenskaper, en plats såsom informator jemte andra lektioner och förvärfvade mig på tre år så mycket att jaz kunde lefva rätt anständigt 5 semestrar vil universitetet i Berlin. Efter min återkomst från universitetet hade jag lyckan att med godt honorarium få åtfölja de redan uppvexta eleverna såsom mentor till Paris och leda dem vid sjelfva källan för fransysk elegans och fransyska seder. I den besynnerligaste kortrast till detta franska härmningsbegär och deraf uppkommande böjelse för elegans och lyx står den smuts, som klibbar vid äfven den förnämaste hushållning. Ofta öfverraskades jag, ja bländades i ett privat palats af daneeller konsertsalongen, så att jag trodde mix i verkligheten förflyttad till Paris. Men om jag då af en tillfällighet äfven fick syn på öfriga förhållanden, så äcklade mig smutsen. De polerade fönsterposterna begagnades af domestikerna vid karfning af tobak, de messingsbeslagna fönsterna voro här och der tillklistrade med papper eller hinnor, förbängena tjente till handdukar o. s. v. Och detta ör helt naturligt! I den yttre fransyska praktsalongen sörjer den väl betalda tapetseraren för elegans och snygghet, men hvad som anförtros åt det wallachiska tjenstefolkets händer är förfallet åt smutsen. Denna förut äfven på gatorna synliga osnygghet har betydligt aftsgit efter branden. Förut hade gatorna ingen stenläggning och voro derföre bottenlösa. Vid regnväder kunde de icke ha passerats, om man icke lagt bjelkar och deröfver bräder på båda sidorna (derföre kallas äfven gatan: Pody, d. v. 8. bron). Under dessa samlade sig pu allt slags affall, som öfvergick till förruttnelse och förpestade luften. Nu äro visserligen gatorna illa stenlagda, men dock stenlagda och försedda med trottoirer, pölar och diken inom staden uttorkade och i deras ställe prunka underbart vackra offentliga parker och trädgårdar, Champs elyssces för Dumbowitzas förnäma verld. För de förnäma bojarernas förströelse är det dessutom väl sörjdt. Bucharest har alltid en fransysk opera och ballet, en walachisk teater och vanligen äfven en italiensk operasaison. Om Bucharests omgifning är föga att säga, utom att det enformiga i ett slättland någorlunda är upphöfdt genom en mängd villor. Men jordmånen i trakten är utomordentligt bördig, ehuru ganska obetydligt och liknöjdt odlad. Man finner der inga vidsträckta fruktträdgårdar, här och der blott en åker medi hvete, majs eller korn; och likväl är Wallachiet liksom dess syster Moldau så många länders visthus. Då jorden tillhör bojarerna j