Aftonbladet – 30 oktober 1854, sida 1

Författaren till den i fredagens Aftonblad införda uppsatsen rörande kreditivfrågan har hos redaktionen anhållit om rum för följande: Svenska Tidningen har ansett sig ej kunna underlåta att redan följande dagen, eller sistlidne lördagsafton, kommentera ingändarens uppsats i fredagens Aftonblad öfver vårregerings utländska politik och Aftonbladsredaktionens inledande reflexioner vid uppsatsens meddelande. Sådant var af insändaren väntadt. Tyvärr äro kommentarierna likväl af den art, att de snarare öka och bekräfta de afinsändaren uttryckta farhågorna i afseende på beskaffenheten af denna politik, än de minska och försvaga dem. Svenska tidningens officiösa uppträdande besannar det gamla tänkespråket: bättre tiga än illa tala. vilken är den afgörande punkten, omkring hvilken hela kreditivfrågan hvälfver sig? Den är helt enkelt: Ärden politik för hvarg fullföljande regeringen begärt ytterligare anslag, för eller emot Ryssland, — gagnande den östra grannens intressen, eller motsatsen? I stället att ärligt upptaga denna fråga och söka skingra de farhågor som Svenska Tidningen i så högst betydlig mån sjelf genom sina artiklar föranledt och underbållit hös nationen, har den halfofficiella tidningens redaktion endast sökt bortblanda hufvudfrågan och ifrån denna afleda uppmärksamheten. Men saken får ej bortblandas, ty det är på denna hufvudfråga, och om ingenting annat, som hela folket otåligt afvaktar att under den snart förestående diskusgionen i riksstånden erhålla upplysning ogh svar. För att undanrödja all tvetydighet, vill in