Aftonbladet – 27 oktober 1854, sida 3

Ae mentet, Hjelm. BLANDADE ÅXSEN, Store måns arbetsamhet. Ilvad som kanhända mest borde bidraga att omintetgöra den farliga föreningen af snille och sysslolöshet är att visa hbura de största män också hafva varit de verksammaste, och att det mest pätagliga skälet hvarföre de blifvit större än andra menniskor är det, att de arbeta mera än andra. Se hår några exempel: Gibbon var i sin stoderkammare hvarje morgon, vinter och sommar, klockan 6; Burke var en den arbetsammaste, outtröttligaste menniska: Leibnitz vistades nästan ständigt i sitt bibliotek; Pascal förkortade sitt lif genom för mycket studerande; Cicero var en gång nära döden af samma orsak; Milton höll sig vid sina böcker lika träget och regelbundet som någonsin en köpman eller en lagkarl vid sina; ban var i besittning af all sin tids lärdom; så var Sfven IHomeros — Raphael uppnådde ej högre ålder än 37 år, men bar dock i sia konst intagit ett så högt rum, att han står ensam som ett mönster för alla, hvilka beträda samma bana. Exempel finnas väl äfvenledes på motsatser till dessa, men säkert är, att alla verkligt utmärkta menniskors lefnad varit en oafbruten kedja af träget arbete. N — Elasianypostrom; ett nytt sätt att fårdas. En svensk, som uppehåller sig utorhlands, har i bref till en hemmavarande anhörig, lemnat foljande mirakulösa beskrifning på en uppfinning, hvarigenom han hoppas inom kort göra jernvägar, ångbåtar, hästar, vagnar och alla vanliga befordringsmedel alldeles dj verflödiga. Paris den 15 Sept. 18514. Efter otaliga bemödanden har det lyckats mig få färdig en maschin, hvarigenom man kan föra från ena landet till ett anvat hvad tyngder som helst i luften. Kejsar Napoleon III har sjelf under sitt vistande i Florens författat en afhandling derom, tryckt i Florens. Af öfverste Blom, som fått ett exemplar af kejsaren, fick jag låna det i Rom. Jag har på en sträcka af 5 svenska mil, med en tyngd af 30 svenska skeppund höjt mig 60 sv. anar öfver jorden och kunnat höja mig ändå högre om jag velat; under färden har jag sänkt mig till jorden 4 gånzer, och a!ltid på den punkt jag förut uppgifvit. J:g stannar den hvar jag vill; på 4 timmar gjorde jag resan. Det beror helt och hållet af drifkraften för att få den gå fortare. Jag hade så när mäst upphöra, om ej kejsaren nådigst understöd: mig med 5009 fr. En lärd bar velat kalla maschinen Elasianypostrom (drifning utan stödjepunkt) som jag tyeker detta är alltför längt, utan att uttrycka meningen, så får den tills vidare vara odöpt. Om några dagar hoppas jag få visa den offentligen för kejsaren och dess familj. Den kostar mig 20,000 fr., ändringar och försök inbegripna. Ge nom visning hoppas jag snart få in så mycket att jag kan bygga en som kan bära 500 Sk och som ej skall skall kosta mera, och hvarmed jag på nägra dagar kan segla till Amerika eller hvart jag vill. Storm och oväder skall ej särdele3 verka på dess styrande, och är jag öfvertygad att det är mindre farligt att begagna min iorättoing äv hvarje annat fortskaffoiogssätt. Inom nägra är skola jernvägar, fartyg, landvägar, hästar och äkdon nästan vara ötverSödiga. Helsa slägtingar och vänner, en gång kommer jag väl hemflygande uti min nya inrättning. J. B. — Vidskepelse. I en Parisertidning läses följande tilldragelse, hvilken bevisar, såsom tidningen säger, att svidskepelsen hos folket ännu, till och med i grannskapet af den upplysta hufvudstadea Paris är lika stor som i sjelfva medeltiden. Förbållandet berättas sälunda: I byn Aubervilliers lefver en ung qvinna vid namn Poquet, som af någon orsak blifvit ansedd stå i förbund med hin onde och vara i stånd till att med sina djefvulska konster tjena eller skada hvem bon bebagar. Denna tro har blifvit högligen styrkt deraf att bon en dag påträftades af några bland byfolket liggande hårdt insomnad ute på marken och mumjande någonting för sig sjelf. Säkert talar hon med djefvulen., var det gemensamma utropet, hvarpå de förskräckta skyndade sig bort. En som hyste det mest oirskränkta förtroende till hennes förmäga var en arrendator som bette David. Hans hästar sjukzade och han gick derför att rädfråga henne. Hon tillsa .e honom att gifva dem ett ämbar friskt vatten med nägra droppar vigvatten uti. Han gjorde så och hästarne tillfrisknade. Detta stärkte ytterligare hans tro och gjorde honom så glad att han skänkte henne en ring som för honom egåe högt värde. Nägon tid derefter blefvo hans oxar sjuka, men han 0 oade sig ej deröfver, emedan trollqviaan skulle bota dem, sade han. Han gick alltsä till henne och hor sade honom att sjukdomen härledde sig deraf att hans hus blifvit förgjordt af trolleri, och att detta trolleri kom från en mängd grodor som funnos under en viss sten i hans kök. Skafta bort grodorna., sade han, så blir allt bras. Men boten syntes David värre än soten — han vågade icke röra vid stenen. Emellertid verkade den förestä!lningen att hans hus och egodelar voro förtrollade sä starkt på honom, att han sjuknade och måste intaga sängen. Någona tid derefter, när David satt i sitt bus, såg han den unga qvinnan, klädd i sina btsta kläder, deltaga som brudtärnd i ett brudtåg. Han helsade på hence och bad benne komma in. Hon gjorde så, och sedan hon var iokommen begärde han att få tilibaka ringen som han gifvit henne. Hon tv-:kade något, hvarpå han, hans hustru, svärfar, svärmor och två grannar vid namn Porson och Bordier, som händelsevis voro närvarande, begynte öfverfalla benne med otidigheter derför att hon, som de sade, bade förtroliat huset. Från ord öfvergingo de snart till misshandlingsr, hennes kläder afsletos henne, och hon sjelf blef illa sparzad och slagen. David slet riogen från heunes finger; men som han fruktade att den kunde vara förtrollad kastade han den på golfvet och söndertrampade den med foten. Sedan de ytterligare en stuad misshand lat den unga qvianan, utkastades bon af David och haus medhjelpare under tillrop: Ut med dig, trollpacka !. Säsnart detta råa beteende kommit till aukvoriteternas k nnedom, blef David och hans handtlingare anklagade inför räta; slutet blef att han och mediemmarae af bans familj dömdes till 50 fr. böter, och Porson och Bordier, som burit sig mest röt 2 mot flickan, dömdes till sex dagars fängelse och 235 fr. böter. Samtliga anklagade dömdes dessutom utt gemensamt utbetala 125 fr. skadeersätining. Anseende denna dom för hård, besvärade sig samtliga an sligade hos högsta domstolen, men denna stadfästade domen. — Sandvichsöarnes qrinner. En korresponit till en engelsk tidning skrifver om dem ljande: : Många finnas bland dem som i afseende på kroppsg fullkomlighet ej öfrerträffas af några i den öfriga erlden. Flickorna äro fullt utbildade qvinnor vid 15 sler 16 års älder. Deras utveckling befordras hastigt ppikernas brännande sol. De hafra den malaiska kroppsbyggnaden och anietsdragen; mörka ögon, med hvilka de tyckas kunna intränga uti betraktarens innersta tankar, och här lika svart och glänsande :som korpens vingar. Jag harsett mänga af dem, på hvilkas tre skönhet raturen synes riktigt hafva slösat hela s förmäga. Ända från deras mogovsd och tills längt efter deras lefnads middag tyckas de tänka, känna oc! handla alldeles som barn. Det är först när der sköna lockar blandas med gräa här, som de bt känna att lifvets vinter är i annaltande. Da äldrss 14 hastigt och vissna likt blommor som beröras af nordanvindens kyliza anda. Man kan tryggt påstå att dessa qvinnor till stor del hafva sina täta öfningar i simning och ridning att tacka för sin fysiska fullkomlighet. Telegrafrapporter.