Aftonbladet – 23 oktober 1854, sida 3

MASS CR RLANDAD.S ÄMNER. — Marskalk Saint-Arnauos marskalk Saint-Arnaud meddelar Pays föijande uppgifter : , Marskalken var född i Paris den 21? Aug. 1801: Vid 15 ärs älder inträdde han i tjenst oe blef snart underlöjtnant vid linie-infanteriet, men lemi de krigstjensten, i hvilken han först 1831. åter inträdde såsom underlöjtnant, och befordrades inom en måxåd till löjtnant. Han tog verksam del i Vendee-kriget, och anstäldes efter dess slut säsom ordonnansofficer hos marskalk Bugeaud. Vid denna tid uppdrogs honom en beskickning till hertiginnan af Berry, hvilken han utförde så, att han tillvann sig hennes aktning. :1836 afgiek Saint-Arnaud till Algier, och steg der bastigt till rang af kapten. Vid belägringen af Kenstantineh utmärkte han sig särdeles och pryddes med hederslegionen. 1840 förde han befälet öfver. 18:de: infanteriregementet, hvilket han lemnade, för att i stället mottaga befälet öfver zuaverna. 1842 utnämdes ben till öfverstelöjtnant. Hans visade tjenster tillvunno honom marskalk Bugeauds varma bifall, och 1844 blef han öfverste för 32:a regementet. När landet blifvit något mera lugnt, egnade sig öfverste SaintArpaud ät kolonisationens verk och med sädan framgång, att han 1847 befordrades :till generalmajor. Reda. förut hade han efterhand blifvit officer och kommendör af hederslegionen. När landet ånyo blef skådeplavs för kriget, förvärfvade Saint-Arnaud stort rykte för tapperhet och skicklighet. År 1850 blef han otnämd till högste befälhafvare i landskapet Konstantineh, och i denna eyenskap utmärkte han sig i hög grad genom siha företag emot fienden. Sedan han genom ett lysande fälttåg mot kabylerna hade satt kronan på sitt rykte, återvände Saint-Arnaud till Frankrike, och blef, i egenskap af divisionsgeneral, af republikens president utnämd till befälbafvare för 2:a divisionen af Pariserarmen samt strax derpå :till krigsminister. 1852 blef han marskalk af Frankrike, senator samt erhöll hederslegionens storkors. Mar. skalken lemnade krigsministerportföljen för att motaga befälet öfver österländska armeen, och dog som bekant är den 29 sistl. September.