Aftonbladet – 23 oktober 1854, sida 2

lig praxis, användas till inköp af tomt för skolbyggnaden. Jag missunnar ingalunda Örebro alla dessx förmäner, till hvilkas vinnande jag tvärtom gernaä med min obetydliga röst bidragit; och jag skulle ock med nöje hafva medverkat till beredande af dylika fördelar åt hvilken annan stad som blifvit hemsökt af en likartad olycka; men det kan ej förnekas, att om man vid pröfuingen af frågan om det för Jönköping begärda understöd tager i betraktande de flera olyckshändelser och förluster, som drabbat detta samhälle, och för hvilka ersättning på annan väg icke vunnits, äfven Jönköping skall, i män af olyckans omfattniog och andra dermed samverkande orsaker, finnas vara förtjent af samma behjertande, som Örebro. Jag tillåter mig slutligen erinra, hurusom Rikets Ständer vid denna riksdag, dels säsom ersättning för lidna förluster i följd af kolerafarsoten, anslagit 12,000 rdr ät Carlskrona, en förmån som icke vederfors Jönköping, då denna stad i vida högre grad hemsöktes af samma farsot, dels ock till ombyggnad af en bro i Christianstads län beviljat 100,000 rdr, deraf två tredjedelar under form af lån oeh en tredjedel såsom anslag. Huruvida det kan kallas rättvist att vid samma riksdag anslå 33,333 rdr 16 sk. till en brobyggnad, men deremot icke bevilja en enda skilling till tomtreglering i en af kolera och eldsvåda nästan samtidigt härjad stad, öfverlemnar jag till hvars och ens bedömande. På de skäl jag nu haft äran anföra vägar jag hemställa, om icke högtärade ständet skulle finna skäligt bifalla min vördsamma anhållan, att 1:sta och 2:dra punkterna i förevarande utlåtande måtte varda äterremitterade till statsutskottet, då jag hyser den förhoppning, att utskottet, vid närmare pröfning af nu anförda förhållanden, icke vidare skall vidhålla sitt beslut, att nedpruta ett föreslaget, behöfligt byggnadslån, som i allt fall skulle äterbetalas, äfvensom att utskottet måtte föreslå Rikets höglofl. Ständer att bevilja det i den kongl. propositionen äskade anslaget, 10,000 rdr, för ästadkommande af en nyttig och ändamålsenlig tomtreglering, hvilken, derest sädant anslag icke erhålles, ovilkorligen mäste stranda mot de enskilda tomtegarnes oförmåga att bekosta företaget och sälunda endast komma att qvarstå på papperet, utan nägon påföljd i verkligheten.