Aftonbladet – 23 oktober 1854, sida 1

EE a a. oo VM samt sätt narrade oss beträffande Sebastopols föregifna fall, mottager man i Paris med mycket mera försigtighet alla nyheter från krigsteatern. Till och med före denna mystifikaItion var det klart att ett system af falska nyheter blifvit i ganska stor skola organiseIradt från Orienten till vestern, och att det från Wien, det ena af dess stamhåll, bade sin slutIpunkt i Paris, hvarest man på detta sätt bedragit personer, hvilkas ställning borde aldra bäst sätta dem i tillfälle att känna det sanna förhållandet, ja till och med sjelfva regeringen. : Genom denna bittra tillrättavisning botade för vår fallenh et att tro på underverk, och uppskattande till deras rätta värde de enskilda telegrafiska underrättelser som komma oss tillhanda från den österrikiska hufvudstaden, låta vi alla dessa elektriska trådar bombardera Sebastopol, somliga den 4, andra den 5 dennes, och vänta det riktiga datum först i ett officiellt tillkännagifvande. För öfrigt synes den enskilda telegrafen göra sig sjelf rättvisa; ty såsom Presse anmärker, har denna telegrafi, som annars är så talträngd och så föga nogräknad, denna morgon icke meddelat tidningarne en enda nyhet. För att döma efter de vanliga begreppen i belägringskonsten, synes det föröfrigt att man svårligen efter tre eller fyra dagars skansgräfning skulle kunna företaga en stormning mot hufvudverken. För något sådant fordrades att Sebastopol ej hade någon regelbunden befästning på södra sidan, som är den sida hvarifrån man beslutit sig att göra angreppet. Under sådana omständigheter sysselsätter sig spekulationen, såsom ni väl kan föreställa er, med längden af tiden som kan åtgå för belägringen, och man inser lätt huru denna fråga är egnad att fästa uppmärksamheten. Antingen man betraktar det politiska tillståndet i allmänhet, eller man särskildt fäster sig vid expeditionen till Krim, vid den förstörkning som Menschikoff kan draga till sig, eller vid de mörknande utsigterna för navigationen på Svarta hafvet, så är det af omätlig vigt att belägringen går fort. Emellertid fruktar jag att man i detta afseende, bland en deraf allmänheten, ännu är alltför benägen att tro på underverk. Antingen har Sebastopol fått sin reputation som befästad plats för utormördentligt godt pris, eller också måste man, oaktadt den efter min tanke obestridliga öfverlägsenheten af vårt artilleri, medgifva att det ej har sig så lätt att bemäktiga sig plåtsen genom hvad man kallar en coup de main, och med detsax ma måste man, i mer eller mindre mån, göra sig beredd på omgångarne af en belägring. Det är detta som äldre personer, lika med mig, tänka och befara; men yngre hufvuden, som kanhända se klarare i Europas nya :skickelse, sätta sin förhoppning på en bastig framgång, lik ettåskslag. Dessa bafva på sin sida, man måste erkänna det, ett prejudikat, som bragt alla de gåmla föreställningarne på skam, och det är i sjelfva landsättningen. Männen af gamla skolan kunde ej skilja denna landstigning af 60,000 man, förde ombord på 600 skepp, på en fientlig kust, från föreställningen om en gräslig förvirring och -en betydlig förlust i materiel och menniskor. Flera till och med förklarade med generalJominis bok i handen, att företaget var rent af omöjligt, glömmande att deras invändningar kunde vara befogade med hänsyn till en försvarad kust, men att på Krim svårigheten för ryssarne var att veta hvilken punkt af kusten de borde försvara. Vare dermed huru som helst, så har det beundransvärda sätt, hvarpå denna landstigning verkställdes, äfvensom segren vid Alma, gifvit sådana stöd åt optimisterna, att de icke, jag upprepar det ännu en gång, tvifla om en hastig framgång. Alla dessa dagar har man spekulerat, och spekulerar ännu, öfver hvad ställning furst Menschikoff kan hafva intagit. Har han vid sitt närmande till Sebåstopol fattat posto i grannskapet at fästningarne på norra sidan om staden? Detta synes ganska sannolikt, emedan, då staden ej är cernerad på norra sidan, det är på denna sida som han fortfarande är i: förbindelse med densamma och med förstärkningarne som skola stöta till honom från det inre af landet, och sådan är i sjelfva verket den position som gifves honom i en bulletin, som varit meddelad i Ryska Invaliden och Journal de S:t Petersbourg, och till hvilken Presse i dag gifver kommentarier. Han skulle således ej längre stå vid Baktschi-Serat; men då några uppgifter i Times, synas motsäga denna förmodan, så vet man ej rätt hvad man skall tro, och våra salongsstrateger äro i förtviflan öfver denna ovisshet. För öfrigt börjar man att se den österländska krisen i dess utveckling. Händelserna på Krim, som allvarsamt fört de vestra makterna på krigsskådeplatsen och omgifvit deras första steg på den med en lysande framgång, hafva frambragt det resultat man kunde vänta. De hafva fastare förbundit dessa makter med Österrike; stridigheten mellan det sednare och Preussen har starkare framstått, och den österrikiska politiken har angifvit sig på ett sätt, som låter förmoda, att densamma redan är bestämd hvad ; grundsatsen beträffar, endast väntande det gynnande ögonblicket för att i den faktiska verkligheten antaga denna mera uttalade karakter, som vi så länge önskat. Czaren döljer icke längre sin vrede mot sin förre vän och bundsförvandt, Han vänder sin arm mot den österrikiska handeln, i afvaktan på något bättre. Det kejserliga gardet, detta urval af den ryska armeen, som icke lemnar Petersburg annat än vid rätt äfventyrliga omständigheter, marscherar mot Weichseln; man säger, att i de moskovitiska krigsråden betraktas motståndet på Krim numera endast som en diversion. Gallicien å ena sidan, Besssarabien å den andra, se der de två punkter dit de ryska stridskrafterna flöda, liksom för att gripa Österrike i dessa dess yttersta ändar. Slutligen väntades czaren i Warschau. Månne ej situationen afspeglar sig i dessa sakförhållanden; och finner man ej deraf att kriget tager sin riktning mot hjertat af Europa? Detta bör ej öfverraska någon. När Österrike icke lånar sina , händer :åt Rysslands äregirighet och vägrar att betala en tjenst efter det pris -som czaren i en tyst förutsättning satt dernå. ett