Aftonbladet – 21 oktober 1854, sida 1

BIRGER JARLS MINNESSTOD. Att den bekanta satsen: Sverges historia är dess konungars icke tål vid någon sådan strängare tillämpning, som man från vissa håll velat gifva den, derom vittnarredan den !omständigheten, att de regenter utan konungakrona, som Sverge haft, just höra till svenska folkets största och ädlaste hi-toriska minnen.: Birger Jarl, Thorkel Knutson och Sturarne uppväga i vår medeltids häfder hela längder af konungar. Den store svenske folkungajarlen, som i sin starka hand sammanbhöll regeringstyglarne, hindrade att landet, till förfång både för konungamakten och folkfriheten, sönderslets af aristokratien, och likasom Pipin blef stamfader för en ny konungaätt, ur hvilken seder. mera äfven Wasaslägten velat härleda sina anor, är en historisk personlighet, som väl är värd att lefva i ett ärofullt minne och sörh kan tåla vid en jemförelse med de utmärktaste regentpersorligheter, som något lands historia har att uppvisa. Sverge hade före honom egt många stora och ädla regenter, berömda genom bragder, genom vänsällhet och fromhet. Birger Jarl var den förste af Sverges styresmän, som kan kallas en statsman i detta ords mera omfattande betydelse. Han uppfattade idgen om samhället såsom en måkt, öfverordnad och skyddande individerna; först från hans tid kan man säga att ett nyare, på kristendomen grundadt lagbundet sambällsskick fått inträde i vårt land; och om man icke kan påstå att han i sina planer, sträfvanden och genomförda verk visat sig stå öfver sitt tidehvarf, så kan man dock med full trygghet sätta honom i jemnbredd med det bästa af hvad den tiden hade att uppvisa i själeodling och statsklokhet. Denna Birgers regentstorhet visar sig ihom alla områden af statsmannaverksamhet. Äfven den krigiska äran bidrager i riklig mån att höja hans popularitet. Det var han, som med segerrika vapen varaktigt eröfrade Finland åt Sverge och med detsamma åt kultur och kristendom; i härtåg mot ryssarne utveckl .de han personlig tapperhet och kämpade, enligt ryska annalister, personligen med ryska storfursten Alexander Newski. I sin utrikes politik visste ban framgent iakttaga så mycken värdighet, fasthet och klokhet, att ingen vågade angripa Sverge, hvaremöt dess okrönte regent kallades till medlare mellan Norge och Danmark och uti de inbördes