Aftonbladet – 18 oktober 1854, sida 2

RIKSDAGEN. PLENA I GÅR E. M. Bidderskapet och Adeln. Hr Liljenstolpe gjorde den förändring i sin förr afgifna motion om anslag af 100,000 rdr till en minnesstod åt Carl XIV Johan, att, sedan nu Hans Maj: Oscar I bekostat denna stod, en tacksamhetsskrifvelse från Rikets Ständer måtte beslutas afgå till Hans. Maj:t, och hvilken bör aflemnas samma dag minnesstoden kommer att aftäckas. Denna ändring remitterades till statsutskottet. Behandlingen af betänkandet om bankens organisation fortsattes, och beslötos följande ändringar: Utskottets hemställan, att insättningar sednast kl. före 3 e. m. skola aflemnas, afslogs, på yrkande af hr v. Hartmaänsdorff, emedan man ej kan begära att tjenstemännen så länge skola oafbrutet arbeta. Personalen i depositionsafdelningen bestämdes till kommissarier 2, kamrerare 3, bokhållare 2 och kontorsskrifvare 5, i den kändelse att en diskontkassör ej antages. Vid låneafdelningen bestämdes, på yrkande af hr v. Hartmansdorf, att en kamrerare skulle i och för generalbokslutet erhålla ärligen nägra mänaders tjenstledighet, och under samma tid ful! kamrerareaflöning utgå på obestämda supplementarstaten, hvadan utskottets hemställan i detta afseende afslogs. Vid revisionsoch ekonomiafdelningen ändrades bokhållarnes antal frän 3 till 4. Tjenstemännens aflöningsstat, som utskottet föreslagit i lön och tjenstgöringspenniogar, yrkade hrr v. Hartmansdorff och Printzensköld måtte bestämmas endast i lön, hvaremot frih. Tersmeden understödde utskottets förslag. Votering derom utföll med 23 röster jör hr Hartmansdorffs förslag mot 18, som voro för utskottets. Lönerna inom de 4 tjenstegraderna bestämdes till det belopp, som utskottet föreslagit i löner och tjenstgöringspenningar. Estraordinariernas arfvoden bestämdes till 600 rdr. Vaktbetjeningens löner bestämdes till beloppet af föreslagna löner och tjenstgöringspenningar sammanräknade. Utskottets begge sista hemställanden, det ena om uppförande af vissa tjenstemän å indragningsstat, och det avdra att tjenstgöringspenningar, arfvoden och missräkningspenningar ätfölja utöfvandet af tjensten, afsiogos. Alla öfrige hemställamden hafva bifallits. Derpå föredrogos och lades till handlingarne åtskilliga betänkanden angående verkställda voteringar. Bondeständets inbjudning att riksdagen måtte afslutas inom denna månad lades med afslag till handlingarne. Pienum upplöstes kl. half 11. Bondeståndet. Efter föregående justering af åtskilliga protokoller uppträdde Matts Persson med den förklaring, att försiärkta statsutskottets ordförande uppdragit honom att anmäla det nytt sammanträde af detta utskolt vore utsatt till torsdags middag kl. 12. Talmannen ansåg ej erforderligt att nu ånyo välja suppleanter, emedan val af sådana så nyligen skett, och uttryckte den åsigten, att bröderna, om de ej vilja rösta, åtminstone borde iufinna sig och förklara ati de undandraga sig voteringen. Konstitutionsutskottets memorial N:o 55, angående anhällan hos Kongl. Maj:t om utarbetande till nästa riksdag af ett förslag till lag för utlännings naturalisation till svensk medborgare, gillades, sedan Anders Andersson i Walla, Sahlström, Bengt Gudmundsson och David Andersson yttrat s:g derför. Ola Månsson ville ej sätta sig deremot, men hyste någon betänklighet emot konstitutionsutskottets befogenhet att befatta sig med önskniogsmål i fräga om civil-lag. Samma utskotts mom. N:o 56 blef deremot afslaget. Då ståndet afslagit hufvudfrågan angäende en regeringsrätts inrättande, så ansåg man äfven onödigt att gilla en anhällan om förslags upprättande tili en sådan regeringsrätts organisatioa. Det var Carl Ersson och Nils Nilsson från Wermland som uttryckte dessa åsigter, och med den sednare instämde flera ledamöter af ståndet. Derefter gillades utan diskussion statsutskotteta utlåtande N:o 317.