Aftonbladet – 17 oktober 1854, sida 2

han i spel och deklamation ådagalägger en utmärkt scenisk förmåga, förekommo emellertid, om man vill räkna noga, ännu några höga brösttoner af en viss pressad klang; i tredje och fjerde akterna deremot var hans sång denna gång lika välklingande, gom rik på dramatisk nyans. I detta hänseende nämna vi det betydelsefulla uttryck i frasering och mimik, som han lade uti profetens vädjande till modrens känsla: Liebtest du einst deinen Sohnp ete. — ett bland dessa momenter, som den uppmärksamme åhöraren ej lätt förgäter, och hvilka tillkännagifva konstnären. Öfverbufvud gafs den stora scenen i kyrkan med en ganska liflig effekt, hvaremot vi måste protestera mot en eller annan i 2:dra och 3:dje aktens ensembler märkbar schism mellan sång och orkester. Den förut såsom mindre lyckad omnämnda slutexplosionen aflopp nu med hela sin vederbörliga infernalitet.