Aftonbladet – 7 oktober 1854, sida 3

RÄTTEGANGSocH POLISSAKEE. Uti poliskammaren fortsattes i dag ransakningen angående poströfveriet vid Sibbarp hvarvid po stiljonen Nilssen blef ibjelskjuten. Polisöfverkonstapeln Thorssell hade blifvit beordrad att begifva sig äter ut till egendomen Fogelsbro ä Wermdön och derstädes häkta arbetskarlern Lundins hustru hvilken är medvetande om Friis brottslighet, fastän hon för att från sig afvärja alla misstankar varit den hvilken säsom förut blifvit omtaladt, i första hand bidragitatt gripa Frid, genon: att locka honom ur den bergsklyfta hvarest han hade sitt tillhäll. Det har nu blifvit upplyst att hustru Lundin åtföljt Frid till Södertelje, hvarest-hon har sin moder boende och der hon i Aera år incehaft tjenst. Hon hade gjort försök att skafta Frid ett falkt prestbetyg. Hustru Lundin hade sent på qvällen den 19 sist! September, ätföljd af Frid, infonvit sig å egendomen Petershof, belägen straxt utanför Södertelje, och, under uppgift att det vore sjukligt i modrens bostad, begärt och erhällit tillstånd af enkan Pettersson, att få nattlogis. Dagen derpå hade hustru Lundin skickat bud till pros:gärden och begärt att få tala vid hr prosten Kullmans son Claes. Denne unge gosse, som icke anat hvarom fråga var, hade infunnit sig: bos enkan Pettersson, ty helsningen hade vari: från henne och dervid hade hustru Lundin, under uppgift att hennes medföljarde svåger förlorat sitt presibetyg, anmodat den 14-årige ynglingen att mot 50 rdr eller huru mycket som hbelst skafla svågern endera en blankett till ett prestbetyg cher också ett prestbetyg för en annan person, hvilke. vore inlemnadt till prosten. Hon hade försökt öfvertala gossen alt ur sin faders rum boritega prestberyget. Han bade emellertid på det bestämdast: afslagit uppmaningen, men icke kunnat misstänka afsigten med framställningen, emedan han kände hu stiu Lundin såsom välfrejdad. Sedan enkan Pettersson och hr Kullman fätt afgifva dessa berättelser, blef Frid från häktet upphemtad, dervid ban genom den af polismästaren Ekströmer förda ravsakniogen förmäddes att erkänna de gjorda uppgifterna, men fortfor att förneka det han föröfvat gerniogen, ehuru, sedan själasörjaren flera gänger besökt honom i cellen, hans fordra bängstyriga sinnelag blifvit betydligen nedsiämdt. Ransakningen kommer om måndag alt fortsättas, sedan Thorssel! återkommit hit med hustru Lundin — Tidningen Carlshamns Allehanda meddelar följande om ett mord af särdeles ohygglig beskaffenhet, som blifvit begånget redan den 6 sistl. Juni, ehuru man ej förr än för en vecka. sedan erhållit visshet om hvem den sannskyldige gernmgsmannen dertill varit: Angäende mordet på torpareenkan Inga Jönsdoiter, som d. 6 sistl. Juni sent på aftonen blef ihjelslagen i sitt hemvist i Göingemäla af Asarums socken, uppstod straxt efter illgerningens föröfvande det hemska ryktet, att sonen, som bodde tillsammans med moåren, skulle vara gerningsmannen. Detta rykte har nu vunnit bekräftelse och det grofvaste brott kommit i dagen. Torparen Isak Mattsson, sor sedan den 5 sistl. Augusti suttit häktad i härvarsnde cellföngelse för att undergå ransakning för en för flera år sedan begånvgen stöld och under tiden, sedan misstankarne att han vore modermördare vunnit alltmera sannolikhet, blifvit med ledning af Guds ord enträget förmanad att lätta sitt samvete från den svära blodsskulden, afgaf omsider sistl.. onsdag i cellfängelset för predikanten och öfrige der anställde tjenstemän cen djupt ångerfull bekännelse om det fasansvärda brottet, under förklaring att han ensam med öfverläggning och stadgadt uppsät mördat sin moder. Omständigheterna vid mordet äro i korthet följande : Isak Mattsson, som alltid varit känd för ett ogudaktigt lefverne och begifvephet på dryckenskap, hade under pingstdagarne dårifvit omkring i bygden och under fortsatt supande låtit den nyss väckta tanken komma till mognad, att han skulle taga lifvet af sin mor, af fruktan att ban i den dyra tiden och med knappa utsigter till bergning icke skulle kunna försörja både sig och henne. Tisdagen d. 6 Juni kom han hem i rusigt tillstånd på qvällen ifrån arbete i trakten, och sedan medren och sonen utan ringaste tvist eller ordvexling ätit aftonmöltid tillsammans, tog han en yxa, hvarmed han bakifrån slog modren i hufvudet med yxbhammaren, så att hon genast föll af stolen i golfvet under utropet: Gud vare mig nådig! Under förnyade slag fullbordades mordet tills sonen tyckte att modren uppgifvit andan, hvarefter han skyndade ut i bygden och — enligt förut uppgjord plan — berättade att trenne okända karlar vid bans hemkomst varit i buset, bvilka ibjelslagit modren och, sedan de tillfogat Isak åtskilliga sär, gripit till flykten. Som meodren och sonen aldrig lefvat i könd oenighet, drog man icke gensst uppgifien i tvifrel.. Sedan nu en qvinnsperson, bvilken Isak tillksllat följande förmiddag för att tvätta liket, förmärkt att den Na 9 KONER ORK SSE OEI STR TEATRET SAS NOEN