Aftonbladet – 6 oktober 1854, sida 2

den fribetens gäåfva, som skänktes det den 5 Juni 1849. Under det Europas furstar darrade på sina troner, delsde Ers Moaj:t frivilligt den från fäderna ärfda makten med folket, som modigt offrade lif och gods för att värna danska kronans rätt, och hvars kärlek höll vakt utanför konungaborgen. Det är danska folkets säkra förtröstan, att Ers Maj:t icke skall öfvergifva det verk, som till senaste efterverld skall bevara Fredrik den Sjundes minne, att Ers Maj:t, så länge försynen bevarar Ers Maj:ts lif, skall bära Danmarks krona, att Ers Maj:t, i likhet med den bekante, äkta sköldungen hvilken svor att dö i sitt bo, aldrig skall fålla modet under kronans tyngd, och folket skall genom sin kärlek ge Ers Maj:t kraft att bära den, att genomföra frihetens stora verk. Men, allernädigste konung! det danska folket kan ej heller i detta ögonblick underlåta att efter gammal sed för sin drutt uttala den farhåga och det bekymmer som trycker detsamma. Med manligt tälamod har danska folket och dess representanter fogat sig under den nödvändighet som bjöd det att försaka sina önskningar och sin rätt; med beredvillighet har det räckt Ers Maj:ts ministär handen för att befästa den grundlag, hvarpå statens nya ordning skall byggas. Men med djupt bekymmer har det danska folket sett Ers Maj:ts ministrar stöta tillbaka denna hand och löna dess beredvillighet med köld och förakt. Med ännu större bekymmer har danska folket sett Ers Maj:ts ministrar, till och med efter det den danska riksdagen till konungen frambunrit sina tankar, fortgä på den beträdda banan, förfölja det fria ordet, uppträda fientligt mot folkets ratt att sammanträda, dä det den 5 Juni ville fira minnet af konunsens ädelmodiga gåfva. Danska folket är beredt på hvarje offer, som låter förena sig med dess ära, men det får icke för konungen dölja sin fruktan för framtiden, icke förtiga för konungen, att det tror sina friheter, sin rätt och sin ära hotade, när tronen omgifves af rådgifvare, som så litet förstå att uppskatta det fria och danska sinnelag, hvarigenom Ers Maj:t har vunnit folkets hjerta. Under full förtröstan till Ers Maj:t frambära vi, som genom Danmarks rikes grundlag äro blifne fria män och med Guds hjelp aldrig skola upphöra att vara det, för tronen det hopp, att Ers Maj:t, trots alla hinder, skall veta bevara våra borgerliga friheter, och att Ers Maj:t under alla faror och svärigheter skall hålla fast vid att en ny statsordning ävägabripgas på den lagliga väg som är betecknad i rikets zrundlag. Värt fådernesland har i stormiga tider gif vit det upplyftande skädespelet af en konung och ett folk, som i trofast kärlek delade sorg och glädje med hvarandra och den starka öfvermakten har mäst vika för vär enighet. Faran är ej mindre nu, men vi för!ora icke modet. Vår kung är stark, när han söker sitt stöd i folkets kärlek. FRANKRIKE. Det vigtigaste härifrån torde vara en artikel i Monitören rörande Preussens neutralitet, hvari den franska regeringens organ går den tyska stormakten ytterst skarpt på lifvet. Vi skola i morgon i sin helhet meddela våra läsare lenna märkliga uppsats, så mycket mer som len innehåller åtskilligt som är tillämpligt äfven på andra neutrala stater. Den 27 Sept. skulle general Espinasse i Marseille gå ombord till Orienten. Oförtöfvadt skulle äfven från Marseille afgå ett fullständigt utrustadt batteri artilleri, som ankommit från Dijon. Vidare förstärkningar sades oförtöfvadt skola följa. Den ockupationskår som för närvarande står i Grekland kommer att ersättas genom en afdelning marininfanteri och artilleri, hvarefter förstnämnde kår förmodades komma att afgå som förstärkning till Svarta hafvet. En del af det från Östersjön återvändande marininfanteriet kommer att deltaga i denna expedition till Grekland, som anses komma att atgöra inalles 1200 man. Till den bildstod af Napoleon I, som kommer att resas i Auxanne, har Louis Napoleon skänkt den erforderliga bronsen. Uti kejserliga gardets musikkår upptagas äfven utlänningar, som vilja låta natura!isera sig. Det säges vara i fråga att under expositionstiden nästa år upplysa hela centralboulevarlerna genom elektriskt ljus medelst för detta ändamål upprättade maschiner. Kejsarinnan lärer i Biaritz ha utgifvit en summa af 73,000 fr. till välgörande ändamål. Den 21 Sept. invigdes jernvägen från vMetz till Thionville. Uppgifterna att kejsaren innevarande månad kommer att besöka sydlägret upprepas nu åter, och det heter att rum för honom iordningställas i Aix. Ett rykte förmäler, att flera medlemmar af hemliga sällskaper, hvilka nyligen fått sin dom, blifvit afförda till Cayenne. Nyligen har blifvit förordnadt, att alla politiska förbrytare som varit dömda till mer än ett års fängelse, skola lemna hufvudstaden och föras till Belle Isle. Undersökningen angående den på jernvägen till Lille funna helvetesmaschinen fortgår. Nitton bland de häktade hafva åter blifvit frigifna, och blott fyra, mot hvilka grundade misstankar synas Vara för handen, qvarhållas i häkte. Den bekante bokhandlaren och förläggaren Pagnerre, som 1848 var provisoriska regeringens och verkställande kommissionens generalsekreterare, har den 29 Sept. afliditi Paris. Nästan samtidigt förlorade Sigcle en af sina verksammaste medarbetare, Julien, hvilken träffades af en slagfluss just då han skulle taga plats vid sitt skrifbord. Talrika arbetare afsändas till machinverk-: staden i Indret och till marin-arsenalerna. Från Paris berättas, att man är sysselsatt med förberedelser att till London öfverföra musikkåren vid franska kejsarens guides, för att der gifva en konsert till förmån för enkor och barn efter de soldater som omkomma i Orienten. Man förmodar att denna lemonstration skall med välbehag ansezs af den engelska allmänheten. Det förmodas att konserten kommer att ega rum i kristallpalatset i början af denna månad. Uti det nya dekretet om polisens reorganisation tror sig en Pariserkorrespondent till ett tyskt blad spåra andra bevekelsegrunder, än begäret att gifva parisarne en lika god poEE I TE ra ar rann AA sa o