Aftonbladet – 4 oktober 1854, sida 2

pol, dit vi ankommo omkring klockan tio. Infartsvägen till staden var i hög grad osnygg och obehaglig, en verklig skam för ställets myndigheter och fullt tillräcklig att motverka all den nytta, som skulle kunnat hemtas af en karantänsanstalt. Min vän B. hade gifvit korporalen befallning att föra mig till det bästa värdshuset, ty något hotell fanns ej i staden. Denna usla krog hölls af en tysk; vi funno mein Herr, plakat full och det enda sofrum som fanns redan upptaget. Sedan vi drifvit gata upp och gata ned, med den angenäma utsigten att få bivuakera på någon af dem, gingo vi in på en biljard, hvars egare upplät en usel bädd åt mig. Skramlet af biljardbollarne, stora som niopundiga kulor, i förening med mina vanliga sängkamrater höll mig vaken hela natten. En artig och enträgen bjudning, som följande morgon tillskickades mig från min landsman, öfverste Upton, befriade mig från nödvändigheten att återvända till detta näste, som besöktes af allt slödder i staden. Det var ej ett ringa nöje jag erfor af att sitta ned vid en frukost, som serverades mig af öfverstens hyggliga fru med all hennes engelska hbjertlighet; som en långvarig vistelse i Ryssland ej kunnat förminska. Omedelbart derefter gick jag ut, åtföljd af en af hennes söner, för att bese dockorna, hvilka här anläggas under öfverstens öfverinseende och efter hans egna förslag; de äro ensamma i sitt slag och förtjena en detaljerad beskrifning. Dockorna, fem till antalet, äro placerade å båda sidor om en fyrkantig bastin; den mellersta, på baksidan liggande, kan rymma ett krigsskepp af första storleken; två af dem äro ämnade för sjuttiofyrakanonsskepp, och de begge öfriga för fregatter. Som der icke existerar någon ebb och flod, har principen af slussar blifvit tillämpad vid anläggningen af dessa dockor. Bottnen i hvar och en ligger tre fot högre än hafsytan och skeppen förflyttas dit upp medelst en rad af tre slus