Aftonbladet – 30 september 1854, sida 3

frägan förklarade ståndet sig för närvarande icke kunna antaga. Ekonomiutskottets betänkande n:o 129, angäende förändring af 1846 års handelsordning, bifölls. Statsutskottets betänkanden n:ris 289—293 biföllos. Statssamt allmänna besvärsoch ekonomiutskottets betänkande n:o 15, om tillhandahållande på allmän bekostnad af ett ofticielt dagblad, äterremitterades på yrkande af doktor Broman, med hvilken pro. starne Euren, Tegner, Wählander, Wensioe och Kullman instämde. Fördelarne af ett sådant blad för allmänheten, der, utom de legala annonserna, finnes en afdelning för meddelande af vigtigare utoch inländska nyheter, nyare rön och uppfinningar, äfvensom andra uppsatser, hvilka kunde vara för allmänheten nyttige, framhölls af dessa talare, hvilka, om det af afdelningen föreslagna anslaget ej kunde medgifvas, inskränkte sig till ett mindre, på det tidningen kunde erhållas för bättre pris. Doktor Sandberg förnekade ej bladets nytta som annonsblad, men dä det synes som det skulle komma att innehålla något mera, eller blifva en reservoir för en hop ledande artiklar, som komma att meddela ensidiga politiska doktriner, ville han ej att de skattdragande skulle bidraga till kolportering af dylika läror, liksom han tyckte att den som vill hafva reda på de utrikes nyheterna gerna kan hälla sig någon af de allmänna tidningarne. Samma utskotts betänkanden n:ris 18—29 biföllos. Vid bankoutskottets betänkande n:o 20, som framställer voteringspropositioner öfver tillämpningen af decimalsystemet på rikets mynt, afslog svändet, på yrkande af riksarkivarien Nordström, professor Selander samt prosten Berlin, den första voteringspropositionen, som handlar om, huruvida räkneenheten och myntenheten skola vara densamma. Dä två stånd i denna fråga stannat emot två, ansågo dessa talare den böra förfalla och ej vara af den natur att behöfva slitas genom förstärkt utskott. Professor Agardh yrkade deremot voteringspropositionens antagande. Den begärda voteringen utföll med 15 röster mot 10 för den tillkännagifoa utgängen. stadd Borgareståndet. Föredragningen af ekonomiutskottets utlåtanden N:ris 128 och 129, angående förändringar i handtverksoch handelsförordningarn uppskjöts till följande plenum. Derefter föredrogos och afgjordes en mängd småbetänkanden, deraf endast tvenne framkallade någon diskussion. Vid statsutskottets betänkande N:o 294, deri utskottet efter erhållen återremiss förnyat sin hemställan om rättighet för skeppsombudsmannen vid Stockholms sjömanshus till uppbördsarfvode med 3 procent för uppburne kronoutskylder, yttrade sig flera talare. Hrr Malmborg, Indebetou, Ekelund och Stolpe yrkade atslag, hufvudsakligen på den grund, att, or nämnde skeppsombudsman vore berättigad till ifrågavarande uppbördsarfvode, han äfven kunde på annan väg än genom Rikets Ständer göra sin rätt gällande. I annat fall förefunnes icke något skäl att bevilja ett sådant uppbördsarfvode. Hrr Brodin, Wallenberg och Brinck deremot yrkade bifall, enär den ifrågavarande tjenstemannen varit berättigad till uppbördsprocent, ehuru han underlätit att densamma debitera. Genom votering blef utskottets hemställan afslagen med 23 nej emot 20 ja. Statsoch allmänna besvärsoch ekonomiutskottens utlåtande N:o 15, afstyrkande väckt motion om utgifvande på statens bekostnad af en officiel tidning, gillades utan diskussion. Någon diskussion uppstod vid samma utskotts N:o 16, i anledning af återremiss i fräga om inrättande af ett statistiskt embetsverk. Hr Berger ansåg em betsverket behöfligt, men trodde likväl särskildt anslag för undersökning och framläggande af en organisationsplan derför ej vara behöfligt, enär medel för ändamålet kunde af Kongl. Maj:t disponeras. Hr Stolpe deremot ansåg ett sådant anslag vara nödvänligt, så vida man ville bringa frågan till något resultat. Hr Henschen yrkade jemväl bifall. Äfven hr Wallenberg, som ansåg det ifrågavarande embetsverset högst behöfligt, talade för anslagets bifallande. Det vore ej första gången Rikets Ständer fingo köpa sig fram. Betänkandet bifölls slutligen utan votering.