stämmas intill nästa riksdag för påbörjande af jernvägsarbetena. Biskop Bergman och doktor A. Nordström instämde. Doktor Berling talade för banan mellan Stockholm och Göteborg. För bifall till utskottets afslag yttrade sig biskop Annerstedt, doktor Sandberg, professor Agardh, prosten Lindberg, doktor Björkman samt prosten Tellbom. De summariska skälen för dessa talares önskan att vid denna riksdag nägon viss summa ej skulle bestämmas för jernvägarne voro, frågans outredda skick, den brist på kalkyler och preliminära undersökningar ett så vigtigt företag kräfver. Mindre ridderligt vore det äfven att ställa regeringen mellan de eldar som de lokala intressena ej skulle underlåta att lägga näringsämnen på, och sälunda låta den uppbära allt det tadel svikna förhoppningar alltid äro frikostig på. Hvarifrån medel skulle tagas vore äfven ett problem, som ej vore lätt att lösa då statens alla tillgångar redan voro använda. Vid votering mellan bifall till utskottets afslag och enkel äterremiss, med hvilken man stannade då man ej kunde blifra fullt ense om företrädet hos någon viss bana, enär de särskilda orterna då genast hade sina förespråkare, segrade återremissen med 24 röster mot 11. 4:de och 5:te punkterna återremitterades äfven. Den 6:te beslöt ständet att hålla öppen. 8:de och 9:de punkterna biföllos. Vid statsutskottes betänkade n:o 274, som behandlar väckta motioner om statsbidrag för jernvägsanläggningar, äterremitterade ständet på grund af beslutet vid föregående betänkande, den af utskottet afstyrkta frågan om jernvägsanläggningar genom Skäne och Smäland till Wettern. Utskottets afstyrkande af en jernväg mellan städerna Wennersborg ocu Uddevalla gillades. Frågan om Köping-Hultbanans fortsättning genom Skaraborgs län till Göteborg återremitterades. Det af utskottet tillstyrkta afslaget ä anläggning på statens bekostnad af en jernväg frän Askersund till Köping-Hultbanan i närheten af Qvistbro kyrka i Nerike godkändes. Doktor Gumelius fästade härvid uppmärksamhet å svärigheten vid bestämmandet af stambanor och bibanor, då ifrågavarande bana, som af utskottet blifvit betraktad som en bibana, otvifvelaktigt, när skånska banan en gång blifver färdig, måste, enär den skall fortsätta den öfver Vettern afbrutna södra banan till den stora Köping-Hultbanan, komma att gälla som stambana. Afstyrkandet af en jernbana mellan Köping-Hulltjernvägen och Christinehamn godkändes. Det afslag utskottet tillstyrkt å begärdt läneunderstöd för anläggningen af jernväg mellan Köping Hultbanan och Lindesbergs bergslag gillades. Det af hr Wahlström begärda, af utskottet tillstyrkta bidrag af allmänna medel, till ett belopp af 133,333 rdr 16 sk. att utgå under arbetstiden utan ränta och kapitalafbetalning ät det bolag, som teck nar sig för anläggande af en jernväg mellan sjöarne Norra Barken och Wessman inom Norrbärkes och Grangärdes socknar i Stora Kopparbergs län, bifölls. Angående anläggning af jernvägar från Dalarne till Gefle eller Westerås, hvarom flere motioner blifvit väckta, har utskottet tillstyrkt, att för anläggning af en till begagnande med lokomotiver afsedd jernväg frän Dalarne till lämplig hamnuplats vid Mälaren eller Östersjön, mot föreskrifne vilkor ett låneunderstöd af högst 2,840,000 rdr. I afseende på företrädet af den ändpunkt, antingen Gefle eller Westeräs, som skulle afsluta Falubanan, uppstod någon diskussion. Doktor 4. Nordström önskade att läneunderstöd måtte beviljas bäda banorna, men om det ej läte sig göra, ansåg talaren Gefle vara den fördelaktigaste ändpunkten. Talareo hade ock något att anmärka mot den fordrade säkerheten för lånet säsom varande för sträng. Skulle man bestämma sig för Gefle som ändpunkt, lofvade talaren, säsom Geflebo, att denna bana skulle blifva en riktig mönsterbana ; ty i Gefle förstode man sig på affärero. För Westeräs som ändpunkt talade prostarne Tellbom, Euren samt domprosten Björling. Dalarnes industriella och kommerciella verksamhet har länge tasit vägen mellan Falun och Westeräs och behöfver blott en lättad kommunikation. Gefle som ändpunkt på banan skulle visserligen gagna denna stads köp män, då deremot Westeräs som slutpunkt ä banan gåfve Westmanlands och Dala allmogen de största fördelarne. Vid votering gillades utskottets blotta tillstyrkan af beloppet, utan att bestämma ändpunkten, med 16 röster mot 8.