Aftonbladet – 26 september 1854, sida 3

a Presteståndet fortsatte granskningen af statsutskottets betänkande n:o 273, der utskottet, beträftande den af K. M:t föreslagna fortsättningen af jernvägen mellan Köping och Hult, för närvarande afstyrker Rikets Ständers bifall till denna jernvägsanläggn ngs fortsättning och de i afseende derpå gjorda framställningar. Utom denna punkt utsträckte sig diskussionen tillden fråga, huruvida ständerna vid denna riksdag skulle bevilja något anslag för början af jernvägsarbetet till nästa Jiksdag. För ett sädant anslag till belopp af 5 mil lioner, på de grunder fribe:re Akerbjelm i sin reservation framställt, eller att dessa medel skulle ställas till K. M:ts disposition, talade biskop Heurlin, professor Carlson, prosten Berlin, prostarne Holmberg och Tegner. Dessa talare intygade fördelen afjernvägar, säsem oundgängliga för ett lands välstånd, och som ett absolut vilkor för Sverge att kunna hälla någorJunda jemna steg med den öfriga civiliserade verl den. I afseende få de fruktade kostnaderna, vore det ej meningen att bygga för större summor eller fortare än resurserna kunna medgifva och upprepades de vederläggningsskäl som redan i förlidet plenam blifvit andragne mot de af motsidan beräknade undra millionerna. Genom att öfverlemma den ifrågasatta summan af 5 millioner till K. M:ts dispö sition, skulle de lokala fördelarnes strider kuhna undvikas, då K. M:t otvifvelaktigt använde medlen på nå fler de häll som närmast afsåge hela landets ördel. För ett mera bestämdt användande af dessa medel till Stockholm-Götehorgbanan och för den händelse Köping-Hultbanan af de-s bolag ej komme att fullbordas till dess bearbetande, talade doktor Gumelius, som framställde i ett längre anförande de välsignelser jernvägarne bereda ett land. och att dessa företag ej fär beräknas på fullt lika sätt med andra företag, eller att man ej bör utdömma jernvägar som mindre nyttiga, derför ätt de ej lemna lika stor direkt afkastning som man vid andra industriella företag afser eller har rätt att beräkna. Den indirekta, men derför ej mindre positiva vinst de i en förkofrad industri, i utvecklande af redan befirtliga eller skapande af förut ej kända förvärfskällor bereda, lemnar landet ovedersägligt större fördelar än dem som blott som ränta ä anläggningskapital kunna afses. Göta kanal är derpå ett storartadt bevis. Hvem vill eller kan förneka dess värde, de fördelar den beredt det industriella lifvet i värt land, och lika fullt är Göta kanal ett företag som ur blott procent-synpunkt ej bär sig. Jag är dock säker på att ingen skulle önska detta verk ogjordt, liksom ingen kan beräkna de summor den inbringar i industrielt och kommercielt afseende. Detta jemte flera andragna skäl förmädde talaren att yrka det 5 millioner skulle be