Aftonbladet – 26 september 1854, sida 2

Article Image
ÖSTERSJÖN. Uti ett bref till Times från tidningens korespondent i Ledsund läses följande beskrifing på Bomarsunds förstöring: Sedan jag sist skref härifrån hafva alla Bomarunds fästniagsverk blifvit förstörda, och dessa verk, vilkas anläggning skall hafva kostat omkring sex nillioner och 25 års ansträngningar, hafva på nästar ika mänga timmar blifvit förvandlade till en formös massa af rykande grasoch stenhögar. Förstöelsearbetet påbörjades onsdagen den 30 Augusti, då Prestö-tornet, som, med undantag af ett litet stycke 0 taket, var nästan alldeles oskadadt, sprängdes i uften vid middagstiden. Man hörde först ett mull ande dån, hvilket omedelbart efterföljdes af tvä förfärliga explosioner, och nu säg man huru hela tornet höjdes uppit i en enda obeskriflig jetteklump, omgifven af en tjock pelare af svart rök och damm, ur hvilken timmersto:kar och stora stenblock slungade ut ät alla kanter; en stark blåst dref hela molnmassan österut, kanske för att taga någon del deraf med sig såsom ett budskap till Petersburg, och ingenting mer återstod af hvad som varit Prestö torn, än två små, 20 fot höga murstycken, hvilka reste sina hufvuden ur den allmänna förstörelsen. Bomarsunds ofantliga magasiner hafva blifvit öppnade för folket p öarne, hvilket också strömmat dit från alla håll, under alla slags förevänningar, med sina kärror, på hvilka de lassa mjöl, råg, hafre m. m. De hafva tillåtelse att taga så mycket de behaga, och ehuru bundradetals menniskor redan begagnat sig af tillfä!let, finnes dock tillräckligt qvar för hundrade andra. Dessa gåfvor komma ganska väl till pass för det stackars folket, af hvilket mängen eljest kanske fåt omkomma af hunger under vintern. Onsdagen in: skeppades en del af de franska trupperna och affördes till Ledsund; de togo några af fästningens kanoner med sig, hrilka skola föras till Frankrike, och några andra skola hemföras af oss, först och främst den, som sköt på Penelope, när denna hade satt på grund. Den 1 Sept. kl. 10 f. m. sprängdes Nottichtornet, på hvilket värt lilla batteri gjorde en så dugtig brecht; denna sprängning försöktes med endast hälften så mycket krut, som man användt för Prestötornet, hvar iöre också explosionen hvarken blef sä våldsam eller gjorde så stor verkan, ehuru alla vallarne rasade ned. Den 2 Sept. kl. 7 e. m. påtändes de några dagar förut gräfda minorna under sjelfva Bomarsund. Större delen af fästningen sprängdes under fem eller sex explosioner. Det var redan skymning när detta försiggick, hvarföre äsynen deraf gjorde stort intryck. Alla bomberna hade blifvit lemnade qvar i fästet och när detta sprängdes uti luften, sprakade projektilerna omkring uti alla riktningar, liknande klart tindrande stjernor. Sedermera fattade lemningarne af fästet eld och brunno med mycken väldsamhet. Omkring kl. 12 nådde elden ett annat magasin, hvarifrån brio nande brädstumpar och glödande stenar kastades upp, lyste och försvunao likasom meteorer. En del af dct mellersta tornet hade med flit blifvit lemnad orörd, för att lita amiral Chads derpå försöka verkningarne af Edingburghs bredsidor. Måndagen den t lade han sitt skepp på 500 famnars afstånd och affyrade sju bredsido-, hvilka gjorde en fullständig breche uti nuren, uvppsp ängde flera kanongluggar till en, och åfvo oss ett ovederläggligt intyg på, att om czarens öfriga ffstongar äro byggda på samma sätt som den bär, så kunaa de icke motstå vära trävallars. Amiraten affyrade sedan elden frän bredsidorna på 1000 famnars afstånd, men utan tillfredsställande verkan. Jag är ledsen att nödgas omtala, att fyra ålänningar sprängdes i luften med fästningen. De hade flera gänger blifvit varnade och tillsagda att gå sin väg, men stannade dock qvar, sannolikt i förhoppning att få plundra, då de ej trodde att minaorna skulle springa så snart. En man blef genom ett underverk räddad, för att meddela de öf iges öde. De nu omtalade fästningsverkens grundmurar, af hvilka somliga äro nära 20 fot djupa och innehålla 120 kanoner i asematterna, sprängdes sedermera i luften af några sappörer och minörer, som af denna orsak blifvit qvarlemnade.

26 september 1854, sida 2

Thumbnail