Aftonbladet – 23 september 1854, sida 2

Presteståndet. Diskussionen fortgick öfver första paragrafen af fondsystemsförslaget, hvilken, af utom förut uppgifne talare förordades af prosten Berlin, doktor Wallin, prosten Gellerstedt, biskop Heurlin, professor Lindgren, prosten Kullman, doktor Broman, professor Carlson samt doktor Gumelius, hvaremot uti detta plenum komminister Beckman ensam motsatte sig både fondsystem och jernvägar. Prosten Carlander förklarade sig vara en vän af jernvägar; men ansäg förslaget om fondsystem vara så obestämdt, liksom ändamålet med de fonderade medlen så sväfvande, att han icke i närvarande ovissa skick för den händelse att para grafen skulle oförändrad bibehållas, kunde gifva den sin röst. . De skäl som androgos för bifall voro de allmänt kända, af behöflighet för Sverge att följa med den civiliserade verlden, och att detta ej låter sig göra utan hastigare kommunikationsmedel, d. v. s. utan jernvägar. — De flesta talare åberopade dessutom de skäl och den bevisning af behofvet, samt vederläggning af den pästådda omöjligheten att jernvägar här skulle medföra samma nytta som i andra länder, som riksarkivarien Nordström framställt, hvartill de flesta talare åberopade hr Nordströms fordran att ur paragrafen skulle utgå talandet om ,andra rikets framtida gagn företrädesvis afseende större företag,, för hvilka användandet af ett fondsystem äfven är föreslaget, och endast förslaget hålla sig till jernvägsanläggningar. Sedan diskussionen öfver denna paragraf, som innehåller frägan huruvida ett fondsystem skall komma att finnas eller icke finnas, och hvarpå naturligtvis tillämpningen af det öfriga hvisar, blifvit afslutad, företogs omröstning öfver kontraproposition, sedan pa ragrafen i sitt nuvarande skick blifvit afslagen, mella återremiss och afslag, hvar id den förra meningen segrade med 23 16, och vid hufvudvotering mellan bifall till grafen med uteslutande af orden eller andra rikets framtida gagn företrädesvis afseende större företag, och återremiss utföll voterigen likaledes med 23 röster för bifall till paragrafen uti sitt ändrade skick mot 16, som — då afslag före voteringen misslyckades, — nöjde sig med äterremiss. Doktor Sandberg reserverade sig mot beslutet som öppnar vägen för landets skuldsättning till obestämdt belopp för en obestämd framtid, som nödvändigt skall förorsaka skatteförhöjning. — Säsom reservanter läto äfven biskop Annerstedt prof. Agardh, prostarne Lindberg, Forsell och Schram anteckna sig. 2 godkändes utan synnerlig diskussion. 3, första punkten godkändes. . Den andra ansågs höra till 9 S, och öfver sista punkten skulle beslut fattas i sammanhang med 5 .