Aftonbladet – 23 september 1854, sida 2

RIKSDAGEN. PLENA I GÅR F. o. E. M. Bidderskapet och Adeln. Jernvägsfrågan. 2:a S. Hr Bildt hade egentligen ingen anmärkning att göra, men önskade ett tillägg, så att enskilde må kupna bidraga till anläggande af jernvägar. Bland andra fördelar, som deraf komme att härflyta, vore äfven en juridisk, att nemligen staten, derigenom att ett kontrakt uppgjordes med enskilde, nödgades full följa en bestämd väg, och ej de olika opinionsvindarne vid blifvande riksdagar kunna åstadkomma att under en mellantid mellan riksdagar arbetades på en bitaf eu jernväg i söder och under en annan tid på en annan bit i norr. Föreslog derför att det yrkande, som afdelningen inom utskottet föreslagit och som återfinnes i hans reservation, hvilket yrkande han vidlyftigt motiverade, mätte fogas till denna paragraf. Det är klart att, om fråga uppstår om flere vägar, så blir deraf en konkurrens emellan dem, som önska anläggningen af hvarje väg, hvarigenom åstadkommes a!t enskilde teckna sig, för att få den väg anlagd, för hvilken de intressera sig, och sålunda får man af dessas deltagande en långt säkrare måttstock på vägens behöflighet, än som kan åstadkommas. af stalens embetsmäns utredning. I denna åsigt förenade sig grefve Lagerbjelke och frih. R. Cederström. Grefve 4. v. Rosen och frih. Raab yttrade sig isamma syfte, men önskade det tillägg, att enskilde delegare mätte få deltaga i förvaltningen. För bifall ill utskottets förslag och afslag på hr Bildts anhållan talade hr v. Troil, som ansåg att enskilde icke borde få deltaga i anläggning af stambanor. Skola de få det, sä böra vilkoren derför uppgöras. De af hr Bildt uppgjorda vilkor äro af den beskaffenhet, att de ej komma att leda till någon påföljd. Och som tal. ej vill tillstyrka något, som är opraktiskt, så yrkade han afslag derå. Då enskil c endast skola inbjudas, så blir, om de ej deltar i anläggningen af vägen, densamma ändock 1. Trodde ej heller att någon ville nedlägga kapital i hvad som skulle afkasta så liten ränta. Ezskiliv delegares uteslutande frän förvaltningen skall ock medföra klander och anspråk, som vid en kemmande riksdag torde göra sig gällande. Skola sektionerna vara 15 å 20 mil, så blir de enskildes bidrag så stort, att ej teckning sker, hvaraf följden torde blifva att sektionerna bestämmas framdeles till 3 å 4 mil, hvarigenom äter statens krafter komme att splittras. Således skulle mycket trassel i styrelsen uppstä. Tal. yrkade derför afslag å hr Bildts förslag. I samma syfte yttrade sig frib:ne Klinckowström och Alströmer samt hr L. J. Hjerta, hvilken dock ansäg hr Bildts förslag vara så oskadligt, att det gerna kunde medgifvas. Frih. Sprengtporten ansåg att gerom antagande af hr Bildts förslag skulle de provinser, som voro fattigast i följd af brist på kommunikationer och derför bäst behöfde jernvägar, få stå tillbaka för dem, som voro rikare eller egde en stad med mycken rörelse. Jernvägar böra anläggas ur statens högre synpunkt. Yrkade derför att någon dylik optionsrätt ej mätte stadgas, samt att, då så många anmärkningar gjorts, punkten måtte återremitteras. I begäran om återremiss förenade sig grefve Mörner, 4. G., på det att det allmänna i hr Bildts yrkande mätte antagas, men ej alla dess särskilda bestämmelser, som tal. ansåg onödiga Vid framstäld proposition antogs punkten. Vid derefter framstäld propositioa på hr Bildts förslag såsom ett tillägg, begärdes votering, då detta tillägg afslogs med 45 röster mot 22. 3:e punkten bifölls utan diskussion. 4:e och 5:e punkterna uppskötos tills den 6:e och 7:e blifvit afgjorda, hvarefter plenum upplöstes.