Aftonbladet – 20 september 1854, sida 2

sköna exemplar af Habrothamnus elegans, Menziesia Daubii, Lantana speciosa och ett par Fuchsier. Men i icke ringare grad än nägot af det föregående väcktes intresset af de växter, hvilka hr dir. Eriksson på Haga hade utställt. Der prunkade 4 halfbuskartade Calceolarier med sina underbara mängfärgade blommor, ett par Petunier i all sin doftrikhet, en stor ljusbläblommig Achimenes grandiflora maxima, stätliga Pelargonier (Lucy rosea) en Gesneria zebrina, 3:ne Lögröda Verbener, tvenne Erice samt den med sina täta svärdlika blad och täcka blå blommor så angenäma Witsenia corymbosa. Ett par underbart stora Persikor och nägra svällande klasar af de för syn och smak läckraste vindrufvor belönades med första priset. Och en derinvid liggande klase halfmognade valnötter ådagalade, att under gynnsamma somrar detta träd äfven vid Stockholm kan bära sina frukter. På ömse sidor om ingängen tilldrogs uppmärksamheten främst af 2:ne korgbord, det ena innehällande en Fuchsiabuske (Magnificent) 2 alnar hög och 1, aln yfvig, samt uppdragen af stickling på våren, det andra en på kronspalier uppfästad Tropaolum pentaphyllum, tät af sina vackra blad och rik af sina täcka blommor, samt omgifven af Cuphea platycentra, Gomphrena, Phlox Drummondi, Veronica Andersoni samt en Achimenes, alla från föreningens växthus. Dernäst kunde man ej underläta att fästa sig vid 2:ne växtjättar, som liksom tycktes hälla vakt vid ingängen till det rum, som man mera särskildt egnat ät Pomonas alster. Den ena var ett majsstånd af ovanliga dimensioner, det andra ett af den kinesiska hampan, näende en höjd af 8 alnar. Det mindre rummet pryddes, såsom redan sagdt är, af mera nyttiga, men i sitt slag ej mindre vackra trädgärdsprodukter. Man fann här från föreningens trädgård, från hrr Engström, Åkerström och Bergström alla möjliga kålslag, såsom hvitkäl, savoykål, röd hufvudkäl, blå blomkål; rotfrukter, säsom kälrötter, kålrabbi, morötter, palsternackor, rödbetor, sockerrötter, persiljerötter; meloner och gurkor, bland hvilka särskilt böra omnämnas icke allenast den nu redan i ett par är med så ovanlig framgång odlade mergmelonen (Cucurbita ovifera) utan jemväl en märkvärdig tartarisk gurksort från Siberien, hitsänd af statsrådet Nordenskjöld och spridd genom hr prof. A. Retzaii nitälskan. Den uppnär en längd af nära en aln och berömmes säsom utomordentligt välsmakande. Dessutom funnos flera andra slag meloner, hvaribland vackra exemplar af mergmeloner och trenne sorter Tomates, från Gotland hitsända af kammarherren Schirer von Waldheim, samt vindrufvor frambragte på kalljord i hr medicinalrädet af Pontins allbekanta trädgärd på Djurgärden. Af dessa hade de af hr Åkerström utställde tillerkänts det första och de af. brr Bergström och Engström exponerade det andra priset. I fonden af detta rum tronade Linnes byst, omgifven af höga buskar och blomsterväxter. I verandan utanföre voro de vid expositionstillfället bortlottade vinsterna utställda. Dessa utgjordes af krukväxter, perenna växter och buskar samt fruktplantor. De förra bestodo hufvudsakligast af Camelier, Acacier, Cassier, Viburnum, Spartium, Cytisus, Fuchsia, Achimenes, Cactus, Leptospermum, Melaleusa, Pelargonium, Ericez, Eupatorium glaberrimum, Verbenzee, Canne, Neria, Lobelie, Abutilon, Begonig, Escallonia, Chrysanthemum, Lantane, .Amaryllis, Arduina, Euonymus och Justiciz m. fl., med ett ord af de flesta slägter, som i den nyare hortikulturen utgöra de vanligaste och mest omtyckta skötebarnen. Hr kontraktsprosten Kullman i Söderielje hade äfven till denna exposition, i likhet med vid förra höstens, inlemnat stora rankor af mergmeloner med flera frukter till ett bevis på denna nyttiga växts utomordentliga fruktbarhet. Hvad är då att framdraga såsom resultatet af denna exposition, som i fråga om de der förevisade alstrens prakt och talrikhet med rätta kan anses vara en af de bästa trädgärdsföreningen nägonsin åstadkommit? Jo: att hortikulturen i vårt land gjort framsteg, hvilka man för tjugutvä är sedan knappast skulle hafva vägat hoppas, att vi numera bland våra odlingar hafva att glädja oss ät mycket skönt och nyttigt, som för helt kort tid sedan här var alldeles okändt, att yrket vunnit en utveckling som ensamt berättigar till lika mycken heder för detsamma, som det orsakar gagn för hela fosterlandet. Och lägga vi dertill att föreningens egna medlemmar talrikare infunnit sig till denna exposition och med lifligar. intresse tycktes omfatta densamma, än hvad som tyvärr mången gång förut varit fallet, så är det att hoppas, att de bemödanden Svenska Trädgårdsföreningen gör för trädgärdsodlingens sak i norden äfven allt framdeles skall bättre uppskattas och lifligare delas. Ty ännu äro vi ej vid målet; men vi kunna hinna dit om vi arbeta samfäldt och ikärdigt. 4.