Aftonbladet – 19 september 1854, sida 2

men vi torde icke destomindre böra på förhand lemna våra läsare en kort redogörelse äfven för förstnämnde betänkande. Detta upptager frågor om anslag till följande jernvägsanläggningar, nemligen: a) genom Skåne, Småland till Wettern, hvarom landshöfdingen i Malmöhus län, hr von Troil, biträdd af 7 andra riksdagsmän från Skåne och Jönköpings län, väckt motion samt begärt ett anslag till utförandet deraf, uppgående för hufvudlinien till omkring 12!, millioner rdr och för jernvägsmötet snedt öfver Skåne till omkring 5 millioner, eller tillsammans 17!, millioner. Utskottet har afstyrkt dessa förslag, dels under åberopande af utskottets i n:o 273 yttrade åsigt att Rikets Ständer under innevarande riksdag icke böra eller kunna bestämma hvilken af de ifrågaställde jernstambanorna bör genom statens försorg först utföras och således än mindre större eller mindre delar deraf, dels att ett särskildt jernvägssystem för Skåne ingalunda bör fastställas. b) Mellan städerna Wenersborg och Uddevalla, enligt motion af riksdagsmannen för Uddevalla hr P. Berg. Utskottet har, på grund af bristande utredning, afstyrkt det derför äskade statsbidrag af 1,500,000 rdr. c) Köping-Hultjernvägens fortsättning genom Skaraborgs län till Göteborg, derför landshöfdingen i sistnämnde län, hr Sandströmer, motionerat ett anslag af 1,700,000 rdr, motsvarande omkring halfva beloppet af den beräknade kostnaden, Utskottet har afstyrkt, under åberopande af den grundsats, att jernvägsstamlinierna böra uteslutande anläggas genom statens försorg, : och att vägen mellan Svartå och Göteborg utgjorde en del af en sådan stamlinie. d) från Askersund till Köping-Hultbanan 1 närheten af Qvistbro kyrka i Nerike, hvarför riksdagsmannen från Askersund, hr Sundblad, äskat ett statsanslag af 1,400,000 rdr. Utskottet har afstyrkt, emedan den ifrågavarande banan är att betrakta såsom en mindre bana och således icke bör anläggas på statens bekostnad. e) Mellan Köping-Hultjernvägen och Christinehamn, hvarför riksdagsmannen för sistnämnde stad, hr Wahlund, äskat antingen att samma jernväg skulle bekostas af staten eller ock åtminstone understödjas dels med ett anslag utan återbetalningsskyldighet af 174,333 rdr 16 sk., motsvarande Y4:del af kostnadsförslagets summa, dels med ett lån till samma belopp mot 3 procents årlig ränta och 2 procents årlig afbetalning. d Utskottet har afstyrkt, emedan denna jernväg lärer komma att utgöra en del utaf den i Kongl. Maj:ts proposition uppgifna nordvestra stamlinien och således ej bör utföras genom enskild försorg, f) Mellan Köping-Hultbanan och Lindesbergs bergslag inom Örebro län, enligt motioner af herr BR. Ekrenborg och prosten C. D. Arrosenius, som derför äskat ett lånebidrag af 250,000 rdr, räntefritt de 5 första åren samt att derefter amorteras med 2 procent å kapitalet och 3 procent ränta, Utskottet har afstyrkt, emedan Köping-Hultvägen ännu ej blifvit fullbordad och för allmänna trafiken öppnad, och det dessförinnan torde vara för tidigt att bygga bi-banor till samma väg. g) Mellan sjöarne Wessman och Barken inom Norrberkes och Grangärdes socknar i Stora Kopparbergs län, för hvilka hr J. G. Wahlström äskat ett direkt anslag af 30,000 rdr och ett lån af 50,000 rdr, utgörande hälften af anläggningskostnaden. Utskottet har i så måtto förordat detta förslag, som utskottet hemställt, att åt det bolag, hvilket bildar sig för nyssnämnde jernvägsanläggning, må beviljas ettlån af 133,333 rdr 16 sk., räntefritt under arbetsåren, men att derefter amorteras med 2 procent kapitalafbetalning och 3 procent ränta. h) Från Dalarne till Westerås eller Gefle. Landshöfdingen i Westmanlands län Silfverstolpe och borgmästaren i Westerås Ekholm hafva motionerat den förra sträckningen med en kostnad af 4,261,000 rdr, deraf 2,:delar såsom statsanslag och 1;:del genom aktieteckning. Deremot har landshöfdingen i Gefleborgs län Prytz och riksdagsmannen för Gefle Grape motionerat sträckningen från Fahlun till Gefle, hvarför kostnadsförslaget uppgår till 2,400,000 rdr, deraf motionärerna såsom lån af staten äskat 24:delar eller 1,600,000 rdr. Utskottet har icke kunnat förena sig om att tillstyrka anslag för någondera af dessa jernvägslinier, utan tillstyrkt att Rikets Ständer måtte för anläggningen af en jernväg från Dalarne till lämplig hamnplats vid Mälaren eller Östersjön anvisa ett lånebidrag af högst 2,840,000 rdr, motsvarande 2;:delar af kostnadsförslagets summa, att åtnjutas räntefritt under byggnadsåren samt derefter amorteras med 3 procent ränta och 2 procent kapitalafbetalning; öfverlemnande till K. M:t att bestämma jernvägens både riktning och ändpunkter; dock i allt fall med skyldighet för det enskilda bolaget, som förbinder sig att utföra företaget, att vara bildadt och hafva påbörjat jernvägsarbetet före den 1 Juli 1856. Redan detta betänkande, som följer näst efter det s. k. principbetänkandet, visar huru besvärligt och i viss mån orimligt det är, att i dylika frågor som denna binda sig vid ovilkorliga principer. Så har man t. ex. afstyrkt en jernvägsanläggning, som enskilda erbjudit sig att med bidrag af staten utföra, på den