Aftonbladet – 18 september 1854, sida 3

— Vådan för prester att påtrugas sina fårsamlingar. I ett arbete, Bidrag till Svenska Presterskapets historia, som snart utkommer och hvarur ett utdrag varit synligt i några tidningar, berättas följande opinionsyttring af Hjertums regala påstorats invånare mot en kyrkoherde, som blifvit dem påtvungen mot deras vilja: När prosten Fr. Bagge skulle den 30 April 1693 installera Bonander, mötte denne den obehagligheten, att hela församlingen bortgick dä han skulle sttipp och predika, sä att icke en enda person qvarbief i kyrkan, hvilket nogsamt gaf deras tankar tillkänna. En bonde återkom och ingick uti en bänk, hvarvid kyrkoherden, som hittills stätt tyst och häpen öfver örsamlingens uppstudsighet, glad utropade: Gud ske lof, nu ser jag något Guds barn, som sig vill omvända och höra Guds ord. Bonden svarade: Ja ba män, till jag fått min lufca igen, jag skall här inte bli gammal.