Aftonbladet – 12 september 1854, sida 3

— Tiotumskanonen vid Bomarsund. I de redogörelser som i utländska tidningar förekommit angående bombardementet af Bomarsund har ofta nämnts en ofantlig, nyuppfunnen 10-tumskanon, som med särdeles verkan användts mot hufvudfästningen vid Bomarsund. Vi meddela här, efterengelska tid ningen Cheltenham Examiner, ett bref frän en löjtnant Cloce, som meddelar flera intressanta detaljer i detta hänseende: Bomarsund den 22 Augusti 1854. Ni har troligea genom andra erfarit att det stora 80-kanonsfästet Bomarsund öfverlemnade sig ät flottan den 16 dennes. Jag vill derföre inskränka mig till att skrifva om det förnämsta undret vid denna belägring, nemligen den 84-pundiga tiotumskanonen, som frän Hennes M:ts skepp Blenheim Jandsattes och placerades i ett jordbatteri på 1800 yards. afstånd från hufvudfästniogen. Den ofantliga storleken och tyngden af denna kanon, använd i ett bresch-batteri, saknar hittills motstycke i historien. Jag vill derföre gifva er en detaljerad berättelse derem. Söndagen den 13 gjordes första försöket till landstigning på en punkt som till en del var skyddad för fiendens kanoner; men en skarp eld af kulor och bomber frän fästningen gjorde det snart omöjligt för dem att hälla sig qvar på platsen; de väntade derföre tills mörkret döljde deras operationer och gjorde då ett nytt försök med mera framgäng. Fienden som väl misstänkte vårt förebafvande men var oviss om platsen sköt blott under en timmas tid, först till höger och sedan till venster om oss; äterstoden af natten hördes ingenting annat än ljuden af spaden och yxan, jemte de halfhöga kommandoropen frän officerarne, som utstakade platsen och anförde manskapet. Arbetet gick hastigt framåt, under det hvarje särskild man i denna tysta massa täflade i ihärdighet med sin granne, ända tills dagens inbrytande tvang dem att maskera batteriet med träd och att draga sig tillbaka, sedan de uppkastat en vall af torf och sand, som var 16 fot bred, 9 fot hög och 35 fot läng. Mändagsnatten fann dem äter arbetande med att släpa deras tunga kanon till hans bestämda plats, och detta med en ihärdighet, som endast sjömän äro i ständ till. Vid gryningen på tisdagsmorgonen stodo de rundtomkring sin kanon utan ätt värda sig om de ansträngningar de mäst utstå och endast väntande på sir Charles Napiers ordre för att öppna. elden. Verkan af elden från denna kanon, som var närmare intill fästningen än nögot af våra skepp, var förfärlig, och ehuru fienden ganska väl besvarade den