Aftonbladet – 8 september 1854, sida 3

18 sistl. Augusti till rådhusrätten instämdt grosshandlaren F. A. Westerberg, boende å Hornsberg utom Kungsholmstull, med yrkande om ansvar och ersättningsskyldighet för Westerberg efter 3:e kap. 6 Giftermälsbalken, derföre att Westerberg, ehuru han år gift sedan mänga år tillbaka, den 3 Maj 1852 under äktenskapslöfte trolofvat sig med Strömgren och samma dag i vittnens närvaro vexlat ringar med henne. Detta mål förekom ioför rådhusrättens 5:te afdelning första gången i går åtta dagar, då hr Westerberg kom personligen tillstädes, men m:ll Strömgren genom ombud, kommissionären O. G. Lönnberg. Sedan stämningen blifvit uppläst utvecklade Lönnberg käromålet, under förklarande att Westerberg, alltsedan Maj månad 1852, lefvat på den förtroligaste fot med Strömgren och, under låtsad afsigt att ingå äktenskap, uti en mängd inbjudna personers närvaro den 3 Maj 1852 vexlat förlofningsring med Strömgren. Den af henne erhållna ringen förevisades inför domstolen, och deruti lästes Westerbergs inialbokstäfver: F. A. W. 187,52. Strömgren skulle enligt sin uppgift icke haft sig bekant att Westerberg var gift, utan hade hon lefvat i den förhoppning att förlofningen skulle, enligt löfte, med vigsel fullbordas. Vidare uppgaf kärande ombudet att Westerberg, under de tvenne är de stått i förbindelse med hvarandra, lemnat henne rikligt underhåll äfvensom penningar till nöjen samt, förutom dyrbara presenter, gätt i borgen för den af Strömgren uti huset n:o 19 vid Svartmangatan förhyrda våningen, bestående af 9 rum och kök mot en hyra af 600 rdr bko pr år. Hr Westerberg förklarade, i anledning af dessa mot honom gjorda påståenden, att kärandens uppgifter icke voro sanningsenliga. Han hade visserligen under loppet af nägra år ofta besökt m:ll Strömgren, emedan vhan lofvat att hjelpa henne.. Våningen hade blifvit förhyrd för att Strömgren skulle kunna hyra ut rum, äfvensom hålla spisning för herrar, och på den grund hade svaranden lätit öfvertala sig att gå Strömgrens önskan till mötes genom att teckna borgen för ett års hyra. Vidare förnekade Westerberg att hafva förlofvat sig med Strömgren; men erkände att han på hennes födelseeller namnsdag skänkt henne ringen, med endast bokstäfverna F. A., men icke W., jemte dag och ärtal deruti graverade. Nägon förlofning hade icke varit i fråga, och hade Westerberg aldrig af Strömgren emottagit någon ring. På kärande sidan hördes derefter tvenne vittnen, hvilka efter aflagd ed intygade att Strömgren höstetiden är 1852 för dem omtalat att hon vore förlofvad med grosshandlaren Westerberg och dervid visat dem förlofningsringen som hon bar ä fingret. Då mälet i gär åter förekom förevisade kärande ombudet ytterligare en guldring, som Westerberg skulle hafva skänkt Strömgren på hennes födelsedag, och deruti befunnos graverade såväl Westerbergs som Strömgrens initialbokstäfver, nemligen. F. A. W. — S. A. S. Hr Westerberg erkände att han skänkt Strömgren äfven denna ring emedan, säsom han yttrade sig, hon sä enträget bedt honom derom, och han gerna ville göra henne till viljes.. På framställd fråga erkände Westerberg nu, att han uti den ring han skänkt Strömgren och som förra rättegängsdagen förevisades låtit gravera d. 3 Maj 1852, men detta hade skett af den anledning att nämnde dag varit begynnelsen till deras bekantskap,. Ringen hade icke blifvit Strömgren tillställd förr än i Augusti månad 1852. Kärande ombudet företedde nu skriftliga tillägg till de förra rättegångsdagen afgifna vittnesmälen, af innehåll att vittnena togo på sin förut aflagde ed natt Westerberg, på tillfrägan af vittnet om han icke vore gift, lemnat undvikande svar, äfvensom att Westerberg vid ett tillfälle yttrat till Strömgren, dä hon sutit i soffan och gråtit, du kan vara säker på, att jag aldrig kommer att lemna dig utan hjelp. Hr Westerberg begärde att med vittnen å sin sida få styrka motsatsen af hvad mot honom blifvit angifvet, och yrkade att mill Strömgren mätte till nästa rättegångsdag blifva kallad att personligen inställa sig. Härpå genmälde kärande ombudet att han icke skulle underläta att nästa rättegängsdag medföra mll Strömgren ,äfvensom de personer hvilka skulle hafva varit inbjudna till förlofningen. Målet uppsköts tills nästa thorsdag, till hvilken dag mll Ström gren borde personligen tillstädeskomma, och dä, på kärande ombudets yrkande, kallelse å åtskillige vittnen skulle utfärdas.