Aftonbladet – 7 september 1854, sida 3

— Anbhålles om plats i Aftonbladet för nedanstående: Upplysning. Uti Helsinge regemen:es krigshistoria af C. P. Ström, Stockholm 1828, förekommer följande: s 258. Helsinge regementes bataljoner samlades den 28 Juli (1814) om aftonen vid Tirdedals kyrka och marcherade följande dagen till norra Kornsjö, !, mil öster om Jakobsru. Den kolonn, vid hvilken Helsinge bataljonerna voro anställde, kommenderades af geveralmajoren baron Cederström. Vid norra Kornsjö öfversändes ett detachement af Helsinge jägare under löjtnant Ströms befäl, för att betäcka en flottbro. Detta verkställdes, och den 30:de beträdde kolonnen norska omrädet.r 261. Den 5 Augusti (s. å.) framryckte general Vegesack med hela sin fördelning till Köl. Följande dagen, då han ankom till Rackestad, befanns att fienden bortrifvit den öfver ån varande bron och befästat sig på norra sidan. Med tillhjelp af några p: södra sidan liggande brädstaplar lyckades det att, obemärkt af fienden, på vär venstra tlank i hast an iägga en flottbro, på hvilken Wermlands jägare, Skaraborgs ech Helsinge bataljonerna skyndsamt gingo öfver ån, för att drifva fienden tillbaka. Af ofvanstående torde vara tillförlitligen ådagalagdt: 1:o att Ielsinge jägare den 29 Juli 1814 utgjort betäckning för anläggningen af en flottbro vid norra Kornsjö, på hvilken generalmajor Cederströms koloni följande dagen inryckte i Norge; 2:0 att Helsinge jemte Skaraborgs regemente och Wermlands jägare den 6 Augusti 18 4 skyndsann passerat den flottbro, som i hast af tillfälligtvis tillgöngliga brädstaplar blifvit vid Rackestad anlagd. Helsinge regemente har säledes, i motsats med hvad som blifvit af ett sig så kallande ögonvittne med mera tillförsigt än sakkännedom påstädt, närvarit under norska fälttäget 1814 vid 2:ne srskilda tillfallen då flottbro anlagts och passerats. Ettsädant förhällande vederlåigger emellertid icke, hvilket hr prosten Holm tyckes antaga, svenska armåeens behot af pontontross och ingeniörtrupp; ty äfven om Helsiogarne, såsom det blifvit uppgifvet, äro utmärkta brobyggare, så kunna de dock icke vara med öfveralt, och brädstaplar äro i öfrigt icke allestädes att tillgå. Då svenska armeen, efter reträtten frin Pul vava, stod rädlös vid Dnieperns strand, hade den ju Helsinge regemente bland sina trupper, men nödgades det oaktadt gifva sig krigsfängen, emedan der saknade pontoner och förmodligen icke var nog lyek lig att päträffa några brädstaplar. Hade pontoner då funnits vid armåens tross, skulle visserligen Pultavaslaget hafva varit en förlorad drabbning, men kapiwlatioaen vid Dnieperfoden, som var hufvudolyckan, bade dä aldrig kunnat komma i fråga, emedan ar meen, en gäng på andra stranden, i och med detsamma varit räddad. Tack varederföre Rikets Ständer, som ej nekat anslag till denna vigtiga detalj för en krigförande armå, vare sig att den gär framöät eller tillbaka. F. d. officer vid Helsinge regemente.