Aftonbladet – 6 september 1854, sida 3

I garne dels afslogos. Hr v. Hartmansdorffs framstäl ning att inbjuda öfrige ständen till deltagande i o vanstående beslut bifölls. Konstitutionsutskottets mt mvrial n:o 43 med voteringspropositioner bifölls oc 44, 45 och 46 i anledniog af äterremiss lades ti handlingarne. Statsutskottets memorial n:o 258 me voteriog-proposi:ioner bifölls, äfvensom n:o 270 ar sående anläggnivg af fyrar på Gottska Sandön, me det tillägg, så fort Kongl. Maj:t anser sådant nödigt Presteståndet. Plenum d. 6 Sept. kl. !, 10 f. m, Särskilta utskottets betänkande n:o 18, om anvär dande af tillverkniogsskatten för bränvin vill premie ölbryggerier, samt skatrefribet för försäljare af öl, ä föredrogs. Hvad den förra frågan vidkommer är de redan genom ständernas beslut afgjords. Utskottets ti den sednare delen gjorda bifall afslogs på den gruv att utskot:et, som endast är tillsatt för behandling a oränvinsirågan, ej vore befogadt att om denna sa afgifva nägot yttrande. Bevillningsutskottets betäovkande n:o 26, som före slär befrielse från totag vid utförsel af bräder oc plaokor, sågade af furu eller gran, godkändes. Samma utskotts utlåtande n:o 27, med samman gemkning af riksständens olika beslut i fråga om post bevillningen. De framställda voieringspropositionerr. gillades. Statsutskottets, uti betänkandet n:o 257, gjorda fran: ställviog med förslag till jemknivg, i anledning a ståndens olika beslut uti szauteförenklingsfrågan, gi tades. Samma utskotts utlåtande n:o 258, med voterings proposition, till följd af olika beslut, om fräga or iåneundersiöd för staden Christiansiac; godkändes. Sedan dessa betänkanden uian diskussion blivi afgjorda, öfvergick ständet till fortsatt föredragnin, af handboksförslaget, hvarvid kapitlet om Döpelser under dagens lopp blifvit diskuteradt. Föredrag ning häraf fortgår uti aftonens plenum, och skall re dogorelse följa för de af stindet fattade besluten. Borgareståndet. Daqens plenum. Föredragningen började med presteståndets inbjudning till medstvänden at förena sig i dess beslut rörande ekonomiutskottets betänkande n:o 115 i läroverksfrågan.. Hr Rydin yrkade afslag på inbjudninZen i alla punkter, emedan han ansåg de at presteståndet fattade besluten endast åsyfta att ytterligare förhala med den beslutade skolreformens genomförande. Ståndet afslog ock utan vida:e di-kussion inbjudningens tvenne första putkter, men i afseende pi len 3:dje, rörande en förändred organisation af pelagogierna, urpstod en kort öfverläggning, i det hr; Kistner, Sundblad och Stolpe yrkade inbjudningens ansagande i denna del, emedan de ansågo det nödvändigt att pedagogierna sättas i samband med de högre skolorna och organiserades såsom lägre klasser i dessa, ett mål som de hoppades ernå på den af prestestäniet beslutade vägen. Hrr Wern och Gråå visade emellertid att ordställningen i presteståndets beslu var sådan, att, om det avtoges, man äfventyrade yt terligare hinder och uppskof med den slutliga regleringen af läroverken, hvarföre de yrkade att ståndet mätte vidblifva sitt förut i ämnet fattade beslut; och blef derefter inbjudvingen äfven i denna del afslagen. Härefter föredrogs bevillningsutskottets betänkande N:o 26, som tillstyrker befrielse från tolag vid ut försel af plankor och bräder. Härom uppstod er ganska liflig öfverläggning, derunder frigan om utförselstull ä nämnde varor åter kom till tals och en mängd af ståndets ledamöter begagnade tillfallet at: beklaga den utgång sam voteringen i förstärkta statsutskottet härutinnan fatt. Nägra representanter, säsom hrr Wern, Schwan och Rinman, ut alade den förhoppning, att under den ytterligare pröfning som hos kommerskollegium och Kongl. Maj:t kommer att föresä tulltaxans utfirdande, de skäl, som tala emot exporttull ä trävaror, mitte göra sig gällande och förstärkta utskottets beslut således aldrig blifva lag, så mycket mer som, enligt hvad hr Brodin anmärkte, kostnaderna för de kontroller som skuile blifva nödiga i och för denna tulls upphörande, komme att vida Mverstiga sjelfva intraderna och staten s-ledes förlora i stället att vinna på den nya tulbatsen. Hr Björck var deremot af den mening, att regeringen ej egde ändra förstärkta statsutskottets ifrågavarande beslut, som således maste tillämpas sädant det en gäng blifvit. Om emellertid äsigterna om sjelfva utförselstullen, hvilken försvarades endast af hr Stolpe, voro temlien eniga, voro de der.mot sä mycket mer åelade i frigan om huruvida, i händelse tullen kommer att utgå, telag då äfven bör erläggas. Hrr Stenqv st, Berg, Rettig, Vijk, Schenström, Asbrinck, Ekholm, Schwan, Roth, Stolpe, Hagman och Björck besiredo len af utskoitet tillstyrkta befrielsen och yrkade aflag å betänkandet, emedan alla andra exportvaror, som draga tull, äfven erlägga tolag, och de ansågo ingen anledning förefinnas aut göra ett un lantag i förevarande fall. Städernas rätt att aga tolag uppväges af motsvarande skyldigheter ti den dem sliggande värd om allt hvad till rö elsens gång och befrämjande hörer och kunde såedes ej efterskänkas. Hrr Brinck, Ekelund, Brodin, Wern, Palander och Almgren voro äter af motsatt vening och yrkade bifall till betänkandet. Flera mportsaror, som draxa tull, äro från tolag befriade, ch sådant undantag kunde således äfven medgifsas afseende på en exportvara, hvilken det alltid är orivcipvid.igt cch oklokt av med skatter och afgif er betunga. Trävaror uppläggas dessutom ej, ätninstone i Stockholm, : på stadens platser och kajer, itan på enskilda tomter, och an-präken på tolag tödja sig följaktligen ej jä nägon billighet. Hr Vern föreslog allisä att ständet skulle bifaila betänandet med uttryckande af den mening, att ståndet j vill öka obiliigheten af tullafgif:en, genom päålägande af yiterligare en afgift. Vid anställd votering blef betänkandet likväl af. lagt med 3: röster mot 17. Lagoch ekonvomiutskottens betänkande N:o 23, som fstyrker en mängd motioner om ändringar i: de ansende allmänna beväringen gällande föreskrifter, föedrogs punktvis och blef i alla delat godk:ndt. Samma utskotts be:änkande N:o: 24, angående tängselskyldigheten, förekom derefter. Flera talare ppträdde och ådagalade den raka motsägelsen mel an utskottets motiver och det resultat hvartill utkottet slutligen i sina tillstyrkanden kommit en motägelse , hvilken hr !Wetterberg törklarade härröra eraf, att motiverna voro minoritetens, resultatet najoritetens, ett förhållande som lätt inträffar : der fgörandet, såsom här varit händelsen, beror på en aå vå röster. . Hrr Cassel och Ekholm yrkade: återremiss: syftning att få förslag till en ny egofridslag basead på den grundsatsen, att enhvar skall om de husjur han utsiäpper halla sädan värd, att de ej görs skada å annans egor. Men då den absoluta tillampingen af denna grundsats ej: vapn understöd af öfga talare, som, utan att bestrida dess rigtighet, dock nsägo att man borde till en början ätnöja sig med wskottsafdelningens uti frih. Bjertas reservation uppagna förslag, sä slöto sig äfven hrr Cassel och Ek om till denna mening, och blef betänkandet alltsk terremitteradt i syftning, dels att få en lag, grunad på utskotisafdelningens förslag, dels att i afse: nde ä ståpgselskyldigheten få hälftenprincipen erändoch tillämpad. Den i slutet af betänkandet fö aglagona skrifvalcon till RKancel Mads ann TIK 217