Aftonbladet – 30 augusti 1854, sida 3

då desså kunna detsamma bekosta. — 1 sammanhäång härmed ändrades ock 6:te paragrafen, till likhet mec hr Sondens reservation. — 2:a paragrafen deri utskotte föreslår att underhäll rotvis af fattige må ske efte: pluralitetens beslut och gälla för fem är, afslogs. på yrkande af grefve Lagerbjelke, hrr Gripenstedt oct v. Troil samt frih. Rhebinder, sedan flere talat för frih Alströmers reservation, tvenne för bifall och en för återremiss. — Presteståndet. Plenum i dag, kl. 10 f. m. Öfver ekonomiutskottets betänkande n:o 117, som behandlar tvenne af hrr von Hartmansdorff och A. Ribbing väckta motioner em inrättande af ett ecklesiastikkollegium, har diskussionen fortgätt under hela förmiddagen. De flesta talare hafva yttrat sig emot det resultat, hvartill utskottet kommit, då detsamma tillstyrker en underdånig framställan från Rikets Ständer till Kongl. Maj:t, att K. M:t mätte till nästkommande Ständer afgifva förslag till inrättande af ett embetsverk, som i andra hand skulle handlägga de till ecklesiastikdepartementet hörande ämnen. Utom det att ett sådant ecklesiastikkollegium ansågs obehöfligt, förmenades det skola skadligt inverka på kyrkan, hvilken på sådant sätt skulle förvandlas till en blott och bar statsinstitution. Den brödrakärlek som nu, enligt dessa talare, så skönt karakteriserar den episkopala styrelsen af kyrkan, skulle gä förlorad och utbytas mot en verlåslig kontroll, hvilken skulle störa den harmoniska frid som råder inom Sverges presterskap.. Den förstnämnde, hvilken i sin motion skulle hafva grundat behofvet af en sådan institution mer i insinuationer och antaganden än verkliga facta, och under försöket att teckna en historisk bild endast varit mäktig samlandet af ett historiskt asregat, hade på ett sätt, som ej kan försvaras, betecknat det kyrkliga styrelsesättet i Sverge, och som endast kan ursäktas eller förklaras genom bristande insigt och förmåga att af data draga ett rätt slut. — Säsom obehöfligt och skadligt afstyrktes detta kollegium af professor Bring, biskoparne Fahlerantz och FTallström, hofpredikanten Wensioe, biskop Annerstedt, domprosten Björling, biskop Heurlin, riksarkivarien Nordström m. fl. För förslaget talade deremot domprosten Thomander, hvilken ansäg det tjenligt att äfven kyrkliga mäl skärskådades af en mellan konsistorierna och regerin sen liggande instavs; ty det vore en Jycklig erfarenhet, som vi alla känna, att konsistorierna och ccklesiastikministern aldrig vilja göra hvarandra något emot, :och om äfven den största räitvisa, hvad talaren icke bestridde, utöfvas, torde måhända omdömet ej vara fullt detsamma. Det finnes dessutom så olika appfattningar af samma sak, och aliteftersom en fräga olir behandlad vid det ena eller andra konsistoriet visar sig utgängen olika. Genom detta kollegium skulle mer continuitet i de kyrkliga angelägenheterna vinnas, och för detta, jemte flera andra skäl som aftalaren framdrogos, yrkade han bifall. Ett nägot modifieradt förslag var framstäldi af professor Carlson i öfverensstämmelse med hans reservation, enligt hvilket detta kollegium endast skulle nandlägga rent kyrkliga ärender, och läroverken få ;n särskild öfverstyrelse. Jemte reservanten understöddes detsamma af doktor Sandberg, prosten Gahne ned flere. Vid votering afslogs betänkandet med 27 röster not 14.