Aftonbladet – 30 augusti 1854, sida 2

Mansa a on 2 ODVIVvEAR VR UAV UINUUV tillfällighet blifvit belagda med tullafgift, de förra med 2 sk. och de sednare med 6 sk. pr tolft. Man torde med desto mera skäl kunna skrifva denna zubbning i en redan för 14 är sedan antagen och sedermera troget vidhållen princip på tillfällighetens räkning, som fråga derom ej blifvit väckt hvarken uti Eders Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse af den 23 December förlidet år angående åtskilliga förändringar i tulltaxan, eller genom någon riksdagsmans enskilda motion, utan har, vid öfverläggningarne inom bevillningsutskottet, denna mening om bräders och plankors beläggande med exporttull blifvit framställd samt, då den der underkändes, endast genom en och annan reservation kommit till riksståndens kunskap, hvaraf äter följt att nästan icke den ringaste diskussion derom förevarit, och att beslutet, utan föregående öfvervägande af skäl för och emot, fattats blott genom voteringens utslag. Lyckligtvis återstär ännu en instans för frågans pröfning innan beslutet sättes i verket, eller hos Eders Kongl. Maj:t; och undertecknade, dels tillverkare: dels exportörer af trävaror, vädja derföre till Eders: Kongl. Maj:t med full förtröstan, det Eders Kongl. Maj:t täckes omfatta denna för Sverges exportalster och handel så vigtiga angelägenhet med den visa och nådiga omvårdnad, som Eders Kongl. Maj:t allt hittills deråt egnat. Vi skola så litet som möjligt upptaga Eders Kongl. Maj:ts dyrbara tid; men frägans vigt påkallar dock att kasta en hastig blick på de principer man hittills: följt. Vä 1816 års tulltaxa voro utgående tullafgifterna för bräder och plankor både högst betydliga och afdelade i en hel mängd klasser allt efter dimensionerna. Uti 1824 års taxa stadgades en gemensam utgående tullprocent å bräder och plankor, nemligen 5 procent å det tullvärde som för de olika slagen var utsatt, hvilken grund åter förändrades i 1830 års taxa till 2 sk. 6 rst. högst 10 sk. pr tolft, och i 1835 års, till 2 sk. högst 8 sk. pr tolft. 1839 års tullkommittö yttrade uti dess afgifna betänkande bland annat den grundsats i afseende på utgående varor, att tullfritt borde kunna utföras sådane inhemska naturalster eller till någon del förädlade varor, utaf hvilka öfverskott för landets behof i allmänhet kunde vara att påräkna och hvilka för konkurrensen å utländska marknader ;kunde anses tarfva en slik lättnad., Hvad kommitteen i berörde fall yttrade, äfvensom: dess uttalade åsigter i allmänhet rörande behofvet och. nyttan af en förändrad friare reglering. af Sverges: handelsoch sjöfartsförhällanden äfvensom af taxebestämmelserna, lades till grund för Eders Kongl. Maj:ts förslager om tullväsendet vid säväl 1840 sons 11948 årens riksdagar; och ehuruväl dessa åsigter i mänga och väsentliga delar utaf Rikets Ständer icke godkändes, erkände likväl samma Ständer riktigheten af den ofvan anförde satsen rörande varuutförseln, hvadan ock vid 1840 ärs riksäag tullfrihet för bräder: och plankor medgafs, som sedermera vid de tre följande riksdagarne blifvit stadfästad. Detta faktam måste väl bevisa att man antagit en viss princip och att man gillat densamma, eftersom den fortfarande blifvit följd både i detta och mänga andra hänseenden, hvarom den för hvarje riksdag minskade utförselstarifen bär ett ojäfaktigt vittnesbörd. Bland åe mänga speciella exemplen till stöd för detta antagande mä här blott nämnas, att utförselstullen å stångjern, som år 1835 var 32 sk. pr sk, alltsedan år 1843 varit nedsatt till 4 sk. per sk, hvarförutan det Jlicke är Eders Kongl.; Maj:t obekant att, vid nu pågående riksdag, 3:ne riksstånd äfven beslutat exporttullens borttagande å stångjern, ehuru den sedermera vid voteringen blifvit bibehällen.. Man har yttrat den. förmodan att, då vid den föregående voteringen om stångjernet detta icke befriades från tull, trävaruexporten äfven skäligen ansågs böra tullbeskattas; men en sädan förmodan vilja vi ingalunda antaga, emedan sänkningen från 32 till 4 sk. per skE innevär redan en vida större förmän än den betydligt. lägre tullsatsens helalborttagande å trävarn-artiklarne bräder och plankor. Möjligen kan någon hafva fästat sig vid den tillfälligtvis de sednare åren inträffade fördelaktiga konjunktur för trävaror; men då efter hvad nogsamt är kändt, alla konjunkturförhållanden äro föränderliga, hvarpå säsom säkraste beviset mä gälla det trävaruprisen, oansedt hela ryska monarkiens betydliga an. part af sädane varor nu ej ingår i marknadskonkurrensen, tagit en bestämdt deklinerande riktning, kan sådant icke heller utgöra något skäl till det genom voteringens utgång liksom gifna förklarande, det man ogillade den till främjande af landets export hittills följda grundsatsen. Som inga skäl till förändringen blifvit uppgifna och vi till densamma icke heller kunna finna nägra. antagliga, väga vi hysa och yttra den öfvertygelse: att den en gäng godkända och en längre tidföljd til-lämpade principen om tullfrihet för plankor och bräs. der är både billig och nyttig. Tager man nu vidare följderna i skärskådande, Xx föreställa vi oss att, derest någon tillförlitlig kon -o)1 ä utförseln och de derför bestämda olika tull atsernas irigtiga ingående skall kunna ega rum tullpersonalen på mängfaldiga orter måste betr ligen tillökas och väl aflönas, samt att säledes den nettobehällning, som kan päräknäs, på Patet vis kommer att motsvara de kalkyler, som måhända uppgjorts; och bör man härvid irke heller förbise att dessa afdrag kunna bliva än mera känbara, derest vid en kommande riksdag trillfriheten för bräder och plankor åter beslutas och införes, i det att kronan då nödgas i tång tid bibehålla eller åtminstone aflöna en öfverflödig personal. Det finnes en giltig grund för såväl denna som flera andra dylika förändringars vidtagande, den nemligen act, i tider dä utomordentliga ansträngningar mäste göras för upprätthåHandet af rikets sjelfständighet och anseende, det är hvarje trogen undersätes pligt att, medelst uppoffringar hvar i sin mån, dertill beredvilligt bidraga; och vi skola, i fall detta vore den serkande anledningen, icke heller undandraga öss eller klaga öfver den äsatta tullsatsen; men då nägot sädant icke blifvit yttradt och sannolikt icke heller varit påtänkt, emedan man väl icke då hvarken, såsom nu skett, beviljat tullfrihet för förut med tull belagde exportartiklar eller förbigått åtskilliga nu tullfria importartiklar, hvilka kunnat lemna vida större behälnngar, öfverlemna vi till eders Kongl. Maj:ts höga insigt och afgörande, om detta enstaka, liksom. af en slump valda medel kan för ett sådant ändamål vara fullt tjenligt, då man derigenom å ena sidan nödgas äter omintetgöra en grundsats, den man efter mänga strider fått antagen och, säsom riktig befunnen, under en längre tid tillämpat, och å den andra. icke kommer till högre resultat än tullintradernas till-ökande med omkring 50,000 rdr, hvartill nettobehällningen, för är räknadt, högst kan kalkyleras. Med stöd af hvad vi nu underdånigst anfört, anhälla vi ilika underdänighet det Eders Kongl. Maj:t, vid pröfningen af Rikets nu församlade Ständers förslag till tulltaxa, mätte nådigst bibehälla den tullfrihet vid utförseln som hittills varit beviljäd för bräder och plankor; men skulle Eders Kongl. Maj:t af: högre, tvingande skäl finna sig föranläten påbjuda: export-tull för dessa artiklar, så våga vi underdå-oigst dels hemställa att, till lättnad och befrielse fråm chikaner för säväl exportörer som vid bevakningstillsynen, en medeltull för begge slagen må fastställas, NE TREK TESSAN SATEESPRAT I Me orre — OR ff Sf os Am aBitzer,, sade Thomas Gradgrind: Din ; I definition -på en häst. Ett fyrfotadt djur. Gräsätande. Fyratio tänder, nemligen tjugufyra krosständer, fyra ögontänder och tolf skärtänder. Fäller håret om våren, och i marschländer äfven hofvarna. Hofvarna hårda, men behöfva skos med jern. Idern kännes af märken i munnen. Detta